Jag glömde

berätta i mitt inlägg om "nyårsafton", att jag fick en fantastisk 70-årspresent av Christer och Lisa. Det är en stor fotobok om Afrika, dess natur och djur. Helt underbar! Det var en perfekt present till mig som alltid har drömt om att få göra en safari i Afrika. Nu kan jag resa runt i fantasin och titta på alla djur i t.ex. MasaiMara utan alla de strapatser en sån resa innebär.

För övrigt har det varit ganska lugnt på umgängesfronten. Idag har hösten offentligt börjat med en första träff med källargänget. Och förra veckan var vi till Sandströms på eftermiddagsfika och då träffade vi deras dotter Anna med familj. Anna och Mia är jämnåriga och var kompisar medan Sandströms bodde i Sundsvall. Nu bor hon i London med man och två barn och vi har nog inte träffat henne på ziljoner år så det var trevligt värre.

Den 2 september är det öppet hus på Vuxenskolan och jag ska vara där och visa några väskor och informera eventuellt intresserade om hur tillverkningen går till och hur vi tänkt oss lägga upp studiecirkeln. Det återstår att se om det finns några som tänder på kursen som kallas "Gör din egen väska". Den ska gå på 6 kvällar och det blir väl en liten men dock slant för mig som cirkelledare. Jaja, OK om det blir av och likaså OK om det inte blir nåt!

Det som lever får se/MargS

Intensiva dagar med goda vänner.

Den 8 augusti  tog vi tåget till Hellerup för att hälsa på våra vänner Erik och Gerda. Hos dem var också Eriks barn, Mikael nu 41, och Lone nu 37. Lones familj, man och två pojkar, var också där. Sist vi träffade Mikael och Lone var de 7 och 4 år gamla. Det var lustigt att se hur otroligt lika de var en förälder var! Mikael var en kopia av Erik och Lone såg precis ut som mamma Karin gjorde när vi träffade henne. Lones pojkar var 6 och 4 år och fotbollstokiga precis som resten av familjen. När värsta blygheten gått över vände sig den äldste till Åke och sa:"Åke, har Sverige nåt landslag i fotboll?" Sedan försvann han skrattande ner under bordet.

Erik och Gerda i matlagartagen.

Lone, Mikael, Lones man och ena son.

Mina dåliga fingrar lyckades ju naturligtvis slå ut vinkaraffen på den klargula duken! Gerda har försökt tvätta den men det går inte bort, så jag har lovar sy en ny duk till henne som ersättning.

På måndagen den 9 augusti var det dags för firande av nyår. Medan vi bodde i Sundsvall firade vi alltid nyår tillsammans med Christer och Lisa. Vartannat år hos dem, vartannat år hos oss. Nu när det är så långt mellan oss har vi tagit som vana att fira nyårsafton när de är i sin stuga i Tjörnarp. Och i år blev det den 9 augusti. Christers bror och svägerska och hennes mor, 92 år, deltog också i firandet. Vi skålade i champagne /från La Baronnerie, åt god mat och hade en trevlig kväll tillsammans. På natten var Åke och jag ut och tog foton av sjön nedanför stugan.

Ovanligt lite snö för att vara nyår!

Stugan sedd från sjön.

 Det var två toppendagar även om vädergudarna kunnat vara vänligare men när vi körde hem på "nyårsdagen" strålade solen.