Den hemska tisdagen som blev bra

I dag har vi varit till Onkologen i Lund och fått reda på att allt går åt rätt håll. När Åke påbörjade sin behandling hade han PSA 20 och nu är det nere på 9 sjunkande. Det känns utmärkt för hur det än är så oroar man sig naturligtvis. Nu ska han dit igen den 22/4 och det är perfekt att han kollas så ofta. Det är tack vare att han är med i den där studien som Lund har tillsammans med Umeå.

Jag har varit och solat mig i dag igen. Det är tredje solningen iför resan och det syns faktiskt att jag börjar bli brun. Min massör, Anne, undrade om vi redan varit till Lanzarote för hon tyckte jag fått så fin färg! I dag 09,30 kollade jag på vädret på Kanarieöarna och det var 23+ och sol. HURRA! Hoppas det står sig bara.

Nu ska jag gå och ta upp tvätten och sen är det mer strykande. Hu!! men det kan jag stå ut med när det gäller sommarkläder inför resan.

Söndag 20/1

Nu har vi börjat kolla på kläder till resan. Jag har sytt mig två nya kjolar. Det är roligt med något nytt när man ska iväg. Det värsta med klädplocket är att alla Åkes kortärmade skjortor har legat i en låda i källaren ett par månader och är skrynkliga så nu blir det till att stryka. Och om stryka tycker jag inte! Men förhoppningsvis vill han inte ha så många skjortor med sig.

I fredags var jag på Karlslundsbadet och solade och dit ska jag i dag och på tisdag också för att få lite brunfärg på kroppen. Det är ett alldeles nytt, stort solarium och det är faktiskt riktigt bekvämt. I dag kommer jag nog att somna för jag har varit vaken största delen av natten för mitt förb....de högerknä som värker som bara den. Dr. Jan på smärtrehab säger att jag har artros och det kan man ju inte göra så mycket åt. Attans också! Kunde det inte ha varit nog med fibron?

Nu är det dags att åka till "solen" i västra L-krona och sedan är det väl bara att sätta igång med strykjärnet.

Klippt?

Nä, det blev inte kortklippt. Joakim har fixat och donat en lång stund och nu ser min sneda frisyr med kort på höger sida och en lång, snedlugg på vänster sida riktigt snygg ut. Nacken är rätt kort så inte håret viker sig över jackkragen, för det är det värsta jag vet och jag är SÅ nöjd.

Klippning, kanske.

Nu ska jag gå till min frisör, Joakim. Då ska han få avgöra om jag ska klippa mig kort igen eller ha tålamod ett tag till för den frisyrändring jag tänkt mig! Men det känns som om jag skulle vilja klippa mig. Det hänger i ansiktet och kliar på näsan och ser ut som en sopkvast när det blir så som det är nu. Tur att det inte är fototvång på denna blogg för då skulle jag nog skrämma en och annan häst i sken. Tänk, jag som trivdes så bra med denna frisyr förra gången. Fast det kanske blir bra om ett par månader till om jag har tålamod att vänta. Problemet är solresan om 10 dagar. Att ha hår som hänger i vägen för solen och blir till en blöt gardin när man badar är inte kul.

Nå ja, vi får se vad som händer. Återkommer med besked.

Äntligen sovmorgon!

Nu har jag gått i "skolan" på smärtrehab en vecka och det är både roligt och nyttigt. MEN morgnarna! Tänk att måsta stiga upp 06.30 för att hinna med buss och tåg. Det är inte jag van vid. Men det går rätt bra ändå bara man kommit över chocken då väckaren ringer och man måste lämna varma, sköna sängen. Medan jag duschar lagar Åke gröt, skivar apelsiner och lagar kaffe. Vid 07.30 går jag till bussen och sedan rullar det på. Jag är hemma igen vid 13.-tiden och då blir det lunch och en tupplur på maten. Sedan har vi läxor att läsa till nästa dag. Denna helg ska jag bara njuta av ledigheten och ta högst en promenad om dagen. Fast, just det ja, jag måste klippa och sy en överdel till en dopklänning men det är fort gjort så det blir i morgon.
Åke har gjort samma upptäckt som jag gjorde när han var i Lund på dagarna: det är tomt och ensamt och inte alls så vilsamt som man trodde det skulle bli! Vi är så vana att alltid ha varandra nära.

Nästa helg ska vi förbereda packningen för RESAN vilket innebär att bestämma vad man ska ha med sig för att det inte ska bli för mycket. Jag undrar om man brukar klä om till middag när man har All Inklusive. Någon som vet? Annars blir det väl mest shorts och linnen och badkläder som gäller. Jag längtar!!!!!

Första dagen på rehab.

I dag har jag varit på smärtrehab i Helsingborg. Väckarn ringde 06.30 och alla ni som vet hur jag är på morgonen förstår att det var segt kort sagt. Men det var ingen idé att gnälla. Åke sa bara:"Gnäll inte. Det är självförvållat!" Men efter dusch och grötfrukost så kändes det ganska bra i alla fall. Bussen gick 07.44 och tåget 08.04 och så var vi, min kompis Eva Öhrnberg och jag, framme vid rehab 08.18. Snabba puckar. Sedan var det teori, träning och massa snack fram till 12.00. Och oj så jobbigt det är att försöka vara koncentrerad när någon pratar och visar diabilder.

Tåget hem gick 12.27 och nu har jag ätit en fillunch och känner mig nöjd med dagen. Fast jag ska iväg en stund igen. Jag ska leverera ett par byxor som jag sytt åt en av reumatikerdamerna. Men sedan blir det sängen och boken och vila resten av dagen, för i morgon börjar det om igen med väckarn kl. 0630.

Patient på rehab!

Jag ska börja på en tre-veckors kurs på smärtrehab i Helsingborg! Fr.o.m måndag 7/1 ska jag tillbringa alla förmiddagar mellan 0830 och 1230 med träning och diverse andra aktiviteter. Frånsett att jag måste stiga upp i ottan, kommer det att bli bra. Det är jag säker på. Eva Öhrnberg, fibrotjej från Häljarp, ska också vara med i samma grupp så jag får sällskap av en bekant i alla fall. Jag har ledigt därifrån 22/1 då jag ska följa Åke till Lund och den 24 och 25/1 eftersom vi åker till Lanzarote den 24!

Nu ska jag boka om frisören och några andra grejor jag har inbokat på förmiddagarna den närmaste veckan. Och så hoppas jag att både Åke och jag kommer att vara pigga och glada när vi går in i februari.

Oh, så spännande det känns nu!

Nyårsdagen 2008.

Ja, så är det ett nytt år igen. Det går fortare och fortare tycker jag. I dag fyller vår minsta, Mia Millimeter, 42 år. Det låter otroligt men är sant. Hon verkar ha det bra med sin nya, utvidgade familj och till sommaren ska det ju bli bröllop. Jag har börjar fundera på kläder. Det måste förståss vara något stiligt och ovanligt men med klass. Precis som den knallorange tyllklänningen i flera lager som jag hade på Kickis bröllop för ett par år sedan. Med matchande band i stråhatten och dito slips på Åke. Men än är det 5 månader + kvar så jag behöver inte jäkta.



I dag har jag vidarebefordrat ett mail från Djuskyddet här i stan till alla mina vänner med ett upprop om begränsning av tillstånd för att smälla raketer. Meningen är att samla in namnunderskrifter som sedan ska vidare till politiker, både på lokal- och på riks-planet. I går kväll var det helt hysteriskt här. Det lät som i en krigszon i flera timmar och värst runt 12-slaget förståss. Tänk vad med pengar som skjuts iväg och vad mycket smuts som hamnar i atmosfären. Visserligen är det en tradition men det borde väl gå att begränsa lite i alla fall.

I går kväll fick Åke flytta hem till sovrummet igen för hostan är borta. Det är bra, för det kändes så konstigt att inte kunna sträcka ut handen och känna honom brevid mig. Jag är så van vid det och det är inte så underligt efter nästan 50 års äktenskap.

Nu ska jag gå och ta ett mellanmål bestående av papaya, passionsfrukt och granatäpplen. Åke sover sin middagslur så han får smaka när han vaknat. Jag har vaniljglass till om han tycker det är för "magert" med bara frukten men jag tycker det är underbart friskt och gott. Jag tänkte ha mango till också men den var inte mogen utan behöver ligga till sig en vecka minst.

Ute har molnen just dragit täcket för den soliga himlen och det är bara 1,5 gr. varmt så jag tror att resten av dagen kommer att tillbringas med boken i fåtöljen.

GOD FORTSÄTTNING PÅ DET NYA ÅRET TILL ALLA VÅRA SLÄKTINGAR OCH VÄNNER.