WOW

Wow var ordet. Vaknade till kaffe på sängen av min älskling och när han drog ifrån gardinerna såg vi båda bara blå himmel, solsken och en strålande morgon som enligt vädergubarna ska bli 10 underbara dagar i rad. Hoppas de har rätt. Nu tänker jag inte sitta här o knappa längre utan nu gäller snabb bilresa till närköpet för att inhandla tvättmedel och mjölk. Sedan blir det tvättmaskinskörande blandat med solstolsliggande.

Byebye frånen blivande brun böna.

Vår och variernade väderlek

Nu är jag här och här på bloggen också. Resan ner gick bra och Nina o Gunnar hämtade oss som avtalat. Sedan hade vi en vecka tillsammans innan det i går morse var dags för oss att köra dem till flygplatsen i Larnaca. Det är en nätt liten resa på 15 mil men naturen är så vacker och omväxlande och det är motorväg hela sträckan så det känns inte så farligt. Åke körde hem och det var första gången med vänstertrafik för honom sedan 1967. Det gick bara fint och vid framkomsten till Pafos letade vi oss fram till The Mall och handlade det vi trodde vi behövde inför helgen.

Trafiken i denna stad är verkligen rörig. Jag satt med hjärtat i halsgropen flera gånger när det bara dök fram bilar ur någon liten, smal bigata. Dock gick allt bra och vi kom hem i god stil till två kissnödiga och deppiga hundar. De trodde förståss att matte o husse var med hem och när de inte var det lade sig hundarna i varsin korg och surade. Fram emot kvällen tinade de upp och aftonen tillbringade vi i soffgruppen framför TVn med kaffe och hundkex. Missi var inte intresserad av något tilltugg men var nöjd ändå med att ligga i mitt knä och bli kliad.

Mitt i natten vaknade jag av att Missi hoppade upp i min säng och hon helt klart varit ute och lika klart var det att det regnade för hon var genomblöt. BRRRR! Efter en kort stund hörde vi hur hundarna skällde och gnydde och Åke sprang ner för att se vad det var för rabalder. Inget som vi kunde se verkade vara nåt att oroa sig för men vofsingarna ville följa med upp och det fick de så klart. Blella kröp in och lade sig under sängen i datarummet och då började vi bli misstänksamma "Skulle det månne bli åska?" och visst skulle det det! Rätt vad det var började blixtar och dunder yra runt huset och regnet forsade ner. Det pågick i ett par timmar och nu, kl. 12.22 lokal tid, är det fortfarande halvmulet av moln som löper fram över himlen i vild fart. Inga åskmoln syns dock tack och lov för i sånt fall skulle jag inte våga sitta här och datera.

Jag ska i alla fall sluta nu för jag vill inte riskera att det blir blixt o dunder i datorn.
Bye bye från södern.

I dag!

I eftermiddag reser vi. Buss o tåg till Köpenhamn för övernattning på Zleep hotell. Lämpligt namn på hotell eller hur? I går mailade jag till dem och bad om hjälp med problemet med Åkes insulin. Det ska förvaras i temp mellan 3 och8 grader och hur fixar man det på en dygnslång resa? Men jag fick svar från hotellet att vi får lägga in insulinet i kylskåpet i personalrummet över natten och frysklumparna får frysa till igen i deras frys. Där kan man tala om service!

I morgon blir det tidig revelj. Planet går 07,10 och vi ska vara vid incheckningen 90 min före avgång. Man kan checka in sig själv via automater i terminalen. Jag har aldrig gjort det förr men det finns väl anvisningar på plats och funkar det ej finns ju vanliga manuella incheckningar också. Sedan ska vi gå till godisaffären och köpa Marabou mjölkchoklad och Spansk Peppar till Gunnar som älskar dessa smarrigheter. Efter 1,5 timme melanlandar vi och byter plan i Wien. Det ska bli kul att ta en titt på deras tax-free också! (Jadå, jag ska hålla plånboken låst - tror jag.) Och ett par timmar senare är vi framme på Cypern.

Benny, vår blomchef under bortavaron, kom upp igårkväll för att få nycklarna och info om vad som skulle vattnas. Vi bjöd honom på fika och han satt här i drygt 2 timmar och snackade. Inte för att det egentligen gjorde något men han är dansk som pratar skånska och man blir mentalt trött av att försöka hänga med. När han (äntligen) gick var vi båda alldeles tomma i huvudena och jättetrötta. Men det var det värt att få en pålitlig person som har hand om nycklar och blommor.

Vad gäller packning så är den klar. Det är bara att stänga och låsa väskan och väga den. Men vi får ju ha 20 kilo var och upp till fyrtio kilo kommer den ej. Så får handbagaget väga 8 kilo per pers och det klarar vi säkert. Jag har inte vägt väskorna ännu men jag tror inte det ska vara något problem.

Nu vaknar Åke också så nu ska vi ta morgonfika. Klockan är bara 06.37 så det är kanske ändå lite resfeber som väckt mig så här tidigt. Det är ju inte riktigt likt mig att vara morgonpigg. I morgon, då jag måste upp tidigt, är jag nog dödstrött istället.

Goodbye, vi hörs från Marathounta nästa gång.

P.S. Jag har fått en kommentar från ett av mina barnbarn men jag klantade mig och lyckades skicka ut den i cyberrymden. Så om den av er som skrev en kommentar till mormors blogg, läser detta är jag glad om jag kan få tillbaka kommentaren igen. Den handlade om ordvitsar.

Om fyra dygn.

På vårt vardagsrumsbord står en stor, öppen resväska halvfull med en massa prylar. Undrar vad det beror på? Och på vädringsstället som jag tagit in, hänger det kläder. Jag hänger fram, funderar och hänger undan igen. Vi får se vad som slutligen hamnar i väskan.
Alla våra mediciner packade jag först i en handbagagestor dragväska men vid kontrollvägningen vägde den över gränsen som är 8 kg. Så det blev till att packa om till Åkes "LFV-väska". Då stannade vågen på 3,5 kg. Skillnaden mellan väska 1 och väska 2, fem kg, berodde alltså på väskans material och draganordningen.

Jag talade med kusin Ingrid idag och det känns mycket konstigt att tänka på att Einar är borta och att vi inte kan närvara vid begravningen. Men vi kommer att ta en tur norrut i sommar och då kan vi gå till graven och sätta blommor.

F....n, såg just i ögonvrån att HV71 fick ett tveksamt mål godkänt och det är 2-2 mellan dem och Timrå. När det gäller vårt lilla men dock existerande ishockeyintresse så håller vi fortfarande på Timrå, och när det gäller nedre delen av serien så är det Rögle som är närmast.

Nu ska jag sätta mig och hålla tummarna för Timrå men jag vet inte om jag vågar ha den kanalen inställd. Jag kollar resultatet senare.

Fyra dygn kvar som sagt!!!!!!!!!!!!!!!!

12 dagar till C.

Hej där.
I dag är jag gladare och har kommit över "sorgen" efter min mini-pc. Vår nya TV fungerar bra men inte digitalboxen. När jag kopplat in nya TVn började digiboxen trassla. Jag ringde comhem och förklarade hur den bar sig åt och hon sa att den var mycket sjuk och skulle lägga av helt när som helst. Vi skulle bara sända in den till dem så skulle det komma en ny. När jag kom hem från målningen stod inte boxen kvar på stolen vid dörren. Åke hade varit som han trodde, duktig och kört ner den till elektronikåtervinningen! Det var bara att kasta sig i bilen och köra dit ner och hålla tummarna att den var kvar och oskadad. Tjejen som basade för den avdelningen och jag tömde en stor container med skrot innan vi fann boxen och då var strömkablen avklippt! Hem och ringa comhem igen. Den ansvariga på TVavdelningen var bussig och lovade oss en ny box utan att vi behöver sända in den gamla, för de kunde ju inte testa den ändå utan ström. Hon kollade hur länge vi varit kunder (sedan 1991) och så fixade hon det hela.

Någon begravning efter Bom Einar blir det inte för oss. Den blir inte förrän är vi långt borta redan. Tyvärr kan inte heller Kicki åka dit för P-O är bortrest den dagen och hon klarar inte att köra så långt själv p.gr. av sin hand. Men igår sände jag in en gåva till Röda Korsets Bergsjöavdelning till Einars minne.

Nu har vi börjat packa så smått. Ja, inte kläder ännu så klart men de saker vi köpt på Clas Ohlsson efter önskemål från Gunilla o Gunnar och kart- och informationsmaterial vi fått från Cyperns ambassad. Hus-ansvarige har varit hit och satt upp extra inbrottsskydd och Åke har ställt om larmet i källaren så det ringer upp vår blomvattnande hustomte om någon bryter strömkretsen i förrådsdörren. Han har också installerat ett larm i ytterdörren, så om någon öppnar den utan den rätta nyckeln blir det ett j..la liv förutom att telefonen hos hustomten blir uppringd. Konstigt nog medföljde inte några skyltar man kunde sätta på dörren som varnar potentiella tjuvar. Vi har också filmat och fotat allt vi äger och det materialet får åka med oss så vi kan bevisa för försäkringsbolaget vad vi har, om det skulle inträffa någon skada.

På den väder-gadget jag har på datorskärmen ser jag att det är strålande sol och 20 grader varmt i Pafos nu kl.10.05 deras tid. Här är det mulet och +4. Gunilla berättade att mandelträden stod i blom och magnoliorna började slå ut. Snart, snart, snart.

Nu ska jag gå ner i tvättstugan där det förresten var osedvanligt skitigt idag. Ett centimetertjockt lager täckte filtret i torktumlaren och golvet såg ut som om någon hade gått in med lera på skorna. Håhå jaja, tvättstugan lär vara den plats som skapar mest ovänskap bland hyresgästerna. Det går ju ej att få veta vem som tvättade i går kväll så jag bet ihop och gjorde rent. Ingen ska behöva komma efter mig och hittade en sån röra. Sedan ska jag till Anne sjukgymnast och träna och få massage. SKÖNT!