Kollar rersor!

I dag är det den 29/12 och ute är det grått, blåsigt och 4 grader plus. Trots det är vi överens om att vi inte saknar snön. Huset vi bor i har tak så här inne är det varmt och skönt. Julmaten börjar sina (tack och lov), kvar är bara några bitar skinka som jag har skurit ned till pytt-i-panna-storlek.

Jag sitter och kollar på Första Resebyråns sidor och tänker boka en resa för oss till solen i slutet av januari. Vi har ju fått 6000 kr. i bidrag till rekreationsresa från CTRF = cancer och trafikskadades riksförbund och då ska man boka via just den resebyrån. De har avtal med samtliga stora arrangörer så jag har tittat på Solresor till Lanzarote den 31/1. Det är en 1-rumslägenhet med havsutsikt och all inclusive för totalt 9360kr för oss två och det tycker jag verkar billigt. Nu öppnar resebyrån först den 2/1 så det är bara att hoppas på att den resan finns kvar annars finns det säkert något annat bra. Vi måste boka via telefon eftersom fakturan ska gå till CTRF.

Jag har så smått börjat fundera vad jag ska ha på mig på Mias bröllop. Det lutar i dagsläget åt kjol och jacka i turkos och så halmhatten så klart med turkost band runt kullen denna gång.
Det kan också duga på Emelies studentfest, tycker jag.

Åke, den stackarn, är utvisad från sovrummet till bäddsoffan i hobbyrummet för han har sprungit ihop med en bacill och hostar så förskräckligt på nätterna. I går var han till apoteket och fick en flaska av något slag och jag tycker det verkar lite bättre idag. Hoppas att inte jag blir smittad! Det finns inget värre (nästan) än torrhosta.

Annandag Jul

Lugnt, stilla och ganska skönt faktiskt. Så klart saknar vi våra barn och barnbarn men vi har talat med dem i telefon på julafton och de verkar överleva även utan oss. Kent med familj tillbringar helgen i stugan, Kicki och P-O har alla barn med respektive hemma och Mia och Tomas höll på att värma upp badtunnan när hon ringde. De två "små" var hos sin pappa Torbjörn och Micke skulle äta middag med sin pappa Benny och farföräldrar och sedan komma till Mia en stund. Han skulle hem rätt tidigt för han skulle köra nästa dag på förmiddagen och behövde sova.

Vädret har varit grått men ganska varmt, mellan 3 och 7 grader, hela helgen och i går blåste det som bara den. Vi har tagit promenader varje dag och hann också med en i går innan det började storma som värst. Som vanligt har man väl ätit lite för mycket trots att vi medvetet har dragit in på det mest fettbildande. Fast Ris ála Malta fick vi ju lov att ha förståss annars hade nog Åke blivit ledsen. Lutfisken klarar han sig utan men inte maltan. Julklappshögen var lagom tunn, den bestod av två paket. Jag gav Åke 3 par av de speciella stumpor han önskat sig och som han tyckte var för dyra för att ha råd med och han gav mig det jag önskat mig. D.v.s. ett abbonemang på Låna-och-läs på Bokia. Så efter middagen försvann jag in i en bok och Åke in i hobbyrummet.

Om vädret fortsätter vara så här trist blir det nog inga längre utflykter. Det är inte så kul att åka omkring när dimman hänger lågt över trätopparna och radion varnar för svår halka i Skåne. Hoppas alla de våra håller sig hemma i dag och inte åker ut och kör i onödan. Det ska visst vara ännu halare vid södra Norrlandskusten. Ja, Micke måste förståss ut men han är så van och bra chaufför så om inte någon idiot kör på honom och taxin så ska det nog inte vara någon fara.
I alla fall kan inte vi göra något och jag tänker följa min terapeuts råd: "Det räcker att bekymra sig en gång för sånt som hänt och inte två gånger, genom att grubbla på sånt som kanske kan hända." Klok kvinna och så skönt att prata med henne.

Nu är det dags för mat igen och i dag blir det potatisgratäng och tjälknöl och svartvinbärsgelé.
Mums. Och sedan rätt in i boken igen.

4:de advent.

I dag är det dan före dopparedan. Vilken skillnad det är på förväntningarna nu och när man var barn. Vi samlades alla, jag, mamma, morbror Sture och moster Gun och mina fyra flickkusiner, hos mormor Eniz i Vivsta, Timrå. Det jag mest minns är förståss väntan på tomten. Vi fem flickor trängdes i fönstret mot gatan när klockan närmade sig sex och där kom han! Ute på Köpmangatan syntes en rödklädd figur som drog en stor vedkälke med en fullpackad säck på.
Vi barn fick jämt mycket klappar. Två var från var och en och det blev 16 paket var! Nu var väl innehållet oftast nyttigt med tröjor, sockar, mössor och vantar men vad gjorde det? Det viktiga var att det var JULKLAPPAR. Och som grädde på moset fick vi alltid minst en bok och så var resten av helgen räddad. Åtminstone för mig som älskade att läsa. Jag tror nog jag var borta för omvärlden resten av tiden.

Jag tycker fortfarande att den bästa klappen är en bok. Åke brukar köpa ett Låna-och-Läs-paket på Bokia och där kan man sedan hämta en ny bok vartefter man läst ut den förra. Det kan man ju göra på bibblan också men skillnaden är att på Bokia är det blandat gamla titlar med nyutkomna. När abonnemangets sluttid närmar sig får man välja ut en bok som man får behålla. Jag hoppas att han köpt samma i år för då spelar det ingen roll om vädret inte är strålande. Huvudsaken att det är uppehåll någon timme så man hinner ta en promenad, Sedan blir det stora fåtöljen och boken resten av tiden mellan mat och fika.

Nu ska jag baka en sorts kakor. Ja, svimma inte. Det är jag som ska baka kakor. Det är en sort som man gör i matberedaren och sedan behöver man bara göra runda bollar och lägga i små formar och grädda. Inget klet mellan fingrarna alltså. Det är nämligen det absolut värsta jag vet.

Håll tummarna att kakorna blir goda.

FÖRLÅT!!!!

I går kväll fick jag bassning av min goda vän Ingrid i Mora för att jag inte skrivit något sedan förra lördagen. Nu ska jag bättra mig och här kommer rapport för tiden fram till idag, 18/12.

Söndagen den 9/12 var vi på middag hos Lars-Olof och Margareta Sandström i Helsingborg. Meningen var att vi skulle gå på julmarknad på Fredriksdal före maten men vädrets makter var inte på vår sida så det blev inget av med det. Middagen var dock som vanligt mycket god och sällskapet är ju, också som vanligt, toppen. Det är så roligt att prata gamla tider omväxlande med diskussioner om nutiden och framtiden.

Veckan som gått har varit tämligen stillsam. Ingen julhets här inte! Vi har inte ens börjat planera maten men det blir väl som vanligt skinka, Janssons ( saknar SÅÅ Mias) frestelse, ett par sillsorter, gravad lax och inlagd strömming. Någon av juldagarna planerar vi att åka till något av alla de fina slott som finns här omkring och äta och så kanske vi tar en tripp till Danmark i mellandagarna. Nyårsafton blir också en stilla kväll för oss själva om inte Sandströms hinner hem från London i så god tid att de kommer hit och delar vår champangeflaska. De ska fira julen hos äldsta dottern Anna som bor i där med sin familj.

I morgon ska jag på sista massagen för i år och sedan blir det ingen mera njutning av det slaget förr än i slutet av januari. Hur ska jag stå ut? Försiktig fibromassage är det bästa som finns och tänk att här i Skåne ingår det i högkostnadsskyddet.

Åke mår bra fast hans biverkningar i form av diarreér och trötthet kvarstår om än de har lättat något. Den 22 januari har han tid hos onkologen i Lund och då får vi besked om resultatet men vi tror allt är ok nu för det lät så på läkaren sist fast han så klart inte kunde lova något innan han fått provsvaren.

Jag har just talat med Mia och hon och Kicki är i full gång med diskussioner och planeringar av Mia och Tomas bröllop. Jag tror det kommer att bli en ljuvlig dag, bara vädret är något så när, så vi kan vara ute i trädgården också. Det kan bli lite trångt om alla måste vara inne men med god vilja går allt.

Nu är det dags för te (motverkar diareér) och en lussebulle.

Jag återkommer snart. LOVAR!

Regning lördag med spridda uppehåll

I dag tänker jag tillbringa största delen av tiden till att kura ihop mig i fåtöljen med en bok som jag just varit på bibblan och lånat. Middagen är redan förberedd och ska bara in i ugnen och det ska min gullgubbe fixa så i dag blir det fru-fri-dagen riktigt.

Hon den där frissan har inte hört av sig om mitt "jobb" och lika glad är jag för jag ångrade mig nästan genast jag talat med henne. Pengarna hade varit bra att ha men inte till vilket pris som helst.

I går fick vi svar på ett brev vi skrev till överläkaren på infektionskliniken på Sundsvalls sjukhus. Det var han som skötte Åke när han hade infektionen i benet och vi ville veta om han trodde skadan kommit av ett slag han fick på benet när han halkade omkull ett par månader innan. Slaget orsakade ett litet, väldigt svårläkt sår och doktorn trodde att det bildats ett hematom då som sedan blivit infekterat och därför var grunden till hela skadan. Vi har en diskussion med Skadia om detta för vi vill ha ut på olycksfallsförsäkringen om det nu är så att
orsaken är olycksfallet. Första svaret från dem var nobben men nu har vi skickat med svaret från läkaren i S-vall så får vi se om de ändrar sig. Om de inte går det kommer jag, envis som jag är, att försöka gå vidare med överklaganden.

Vi har också sänt in en ansökan om bidrag till rekreationsresa som man kan få från Cancer- och Trafikskadades Riksförbund. Så nu håller vi tummarna för ett possitivt svar därifrån också. Men vi lär nog inte höra av varken Skandia eller CTRF före jul.

Nu ska vi ta oss en god kopp te med en lussebulle till och sedan väntar fåtöljen på mig.

Ny "karriär"? NJA, det vete f-n

Jag tror inte det blir någon karriär som bokförare åt Larika med frisersalongen. För det första ringde hon och sa att hon fått förhinder i söndags och skulle ringa under måndagen. Hon hörde inte av sig i går och antingen har hon ångrat sig, fått någon bättre eller så är hon en slarvmaja och en sån vill inte jag ha med att göra. Det känns rätt bra att hon inte hört av sig för jag började nästan ångra mig sedan jag talat med henne. Det var något med hennes röst som jag reagerade på.

I dag är det fint väder med sol och rätt varmt, d.v.s. 8+. Det blåser inte och känns riktigt skönt så Åke och jag tog en promenad ner på stan och strosade runt och fönstershoppade, tittade in på en databutik och snackade skanner som kan skanna dia-bilder och sedan gick vi på Ost & och Vinbutiken och drack kaffe och åt varsin smörgås. Vi avslutade med en stund på biblioteket där Åke läste flygtidningar och jag valde några läs- resp. ljudböcker. Nu har min gube lagt sig att vila och jag skall fixa till ett mönster åt en dam som jag skall sy byxor till.

Ny "karriär"!

Jag har sökt jobb! Jo, det är faktiskt sant. Jag läste en annons i gårdagens tidning om att en som heter Larika vill ha hjälp med bokföring o. dyl. Jag ringde henne och hon kommer i morgon vid 11-tiden och tar med sig exempel på sin hittillsvarande bokföring. Så får vi ta det därifrån och känna hur vi tycker och hur mycket jobb det skulle innebära för mig. Hon har én frisörsalong vid Center Syd i Löddeköpinge och det verkar vid vårt samtal inte som om det skulle vara överväldigande mängd verifikat. Vi har ju inte talat om arvode och sådant ännu men det tar vi väl i morgon. Vi måste ju känna att vi litar på varandra först innan vi beslutar något.

Det vore kul att börja med detta. Dels för att ha lite mer att göra utan att man måste sitta flera dagar i veckan med papperen och dels för att det kan ge pengar till den guldkant vi försakat
p. gr. av skatteeländet.

Jag rapporterar sedan jag träffat henne.

Äntligen

Det blev ett oplanerat långt upphåll i mitt bloggande men det beror på att jag haft nåt fel i programmet. Nu är det Ok så här kommer en liten rapport från Skåne.

I fredags fick Åke sin sista strålningsbehandling och nu hoppas vi att det är över och att han är frisk från cancern. Det togs en massa prover men de har vi inte fått svar på ännu. Den 22/1 ska vi på återbesök på onkologen och då får vi nog veta hur det är. Det verkar dock som om allt är bra. Han har lite biverkningar i form av trötthet och diarre men får han bara sin tupplur mitt på dagen och hyfsad närhet till toalett så fungerar livet alldeles utmärkt.

Vädret har inte varit snällt för sådana som mig, d.v.s. fribomyalgidrabbade. Det har regnat och blåst och varit allmänt jäkligt men i går och nu på förmiddagen skiner solen. Dock hörde jag på lokalnytt att det ska bli busväder igen i eftermiddag. Bäst att jag snabbar på med min promenad för det är inte roligt att streta med ett upproriskt paraply. Fast första ska jag bli klar med tvätten. Promenaden blir nog bort till min massör förresten. Jag ska vara där kl. 11 och det är 2000 steg dit och 2000 steg hem. Då är nästan halva dagsransonen av steg avklarad. Sen beror det helt och hållet på vädret om det blir några mer steg.

Och snart är det jul! Vi stannar i Skåne för det är så dyrt att resa vid den tiden. På grund av restskatten är ju vår kassa lite ansträngd kan man säga så det blir sparsamt med julklappar till familjen i år. Det ska ju vara något som går lätt att sända med post också. Vi får se vad vi hittar på. Presentkort på biobiljetter brukar gå hem hos barnbarnen så det är tänkbart.

Nu måste jag gå o titta till tvätten. Ha det bra alla eventuella läsare.

Pappa Oskar

Min pappa Oskar är som en sån där gubbe med en rund botten med tyngder i som man kunde puffa omkull och som genast studsaade upp igen. Redan dagen efter han åkt in på sjukhuset med ambulans, halvsidesförlamad och borta i skallen, fick han åka hem till Lindgården igen. Klar i knoppen och pigg! Hur många gånger ska hans hjärta klara sådana perser tro.

Mitt i natten

Klockan är 04.54 och här sitter jag. Det finns två anledningar till sömnbristen.
1/ Jag har visst fått någon form av inflammation i en muskel som går på utsidan av halsen, över axeln och ner i överarmen. Det bränner som eld och inget jag gör hjälper. Åke har masserat in Voltaren och jag har tagit extra värktabletter och till och med en Temgesic men utan effekt och då kan man ju inte sova.
2/ I går kväll fick jag telefon att pappa Oskar hade ramlat ihop i sin rullstol och blivit förlamad i halva ansiktet. Det är väl en stroke igen förståss eller en tia. Jag talade med AVA (aktuavdelning) på S-valls sjukhus och han hade fått värktablett för sin onda höft och så hade han druckit litet youghurt. Han svarar på tilltal men utan något innehåll. Det blir bara mummel och spridda "jaja". I morgon förmiddag ska han röntgas. Läkarna bedömde att det inte var så akut med röntgen utan de kunde låta honom vila och sova i natt och ta tag i det i morgon.

Stackars lilla gubben. Jag håller med mina systkon att det vore skönt för honom att få sluta nu. Det är fruktansvärt att tänka att han kanske blir förlamad och liggande utan att kunna göra något alls. Han har ju redan sagt flera gånger att han inte vill vara med mera för livet är inte roligt längre. Men det är klart, känner man slutet komma kämpar man nog emot så länge man kan.

Fast det gjorde inte Åkes mamma. Hon slutade först äta och sedan vägrade hon ta emot vätska. Vi kallades till en träff med läkaren som frågade om vi ville att de skulle sätta in dropp och det var en svår fråga. Men när vi såg hur farmor vred bort huvudet när doktorn försökte ge henne en mun vatten medan han sa att hon måste dricka annars skulle hon kanske dö, så förstod vi att hon bestämt sig och då var det inte vår sak att gå emot ett så viktigt beslut. Så det blev inget dropp och ett par dagar senare somnade hon in i Mias famn. Ja, våran lilla Mia låg i sängen och höll om farmor hela dagen och kände hur kylan spred sig längre och längre upp och till slut suckade hon till och det var slut.

Det verkligt tragiska var att farfar Gösta som bott på Lindgården efter sin benamputation någon månad tidigare, samma dag skulle få flytta in i farmors lägenhet och så skulle de få bo tillsammans sin sista tid. Men en timme efter att farfar kommit så dog farmor. Farfar var naturligtvis inte inne i rummet då för han var rätt förvirrad och bråkig och störd av allt bökande i samband med flytten. Han den stackaren fick nog en chock när han insåg att hans älskade sedan många år var borta.

Ja, det här blev en lång litania men när man sitter så här i nattens mörker vandrar tankarna omkring utan verklig kontakt med hjärnan. Det känns skönt att skriva av sig sådana gånger.
I morgon ska vi söka rätt på någon loppis för jag vill ha några gamla plåtburkar att ha kakor i. Jag och en av damerna på Reumatikerföreningen har bestämmt att svartjobba för varandra. Jag ska sy henne ett par byxor (hon är klotrund och kort och hittar aldrig något som passar i affärerna) och hon ska baka kakor åt mig. Det känns som ett bra avtal. Julkakor vill man ju ha, några stycken i alla fall och jag kan inte baka småkakor för jag hatar att bli kladdig mellan fingrarna! Det är någon fix ide från barndomen för mamma berättade att jag blev galen om jag fick lera och sånt mellan fingrarna och sprang in ideligen när jag och mina kusiner lekte i sandlådan.

Angående resor till S-vall så får vi väl se nu hur det går med pappa. Om han dör så "måste" vi väl åka upp och hjälpa till att ordna allt i lägenheten och så. Han har i alla fall bestämt hur han vill ha det efteråt och det är skönt. Han vill inte ha någon cermoni i S-vall utan brännas snarast och sedan transporteras till Tullinge och gravsättas vid min styvmors, Gun, sida.
Klarar han sig denna gång med tar Kicki ansvar för att fixa det som behöver fixas med besök och kramar och sånt. I så fall åker vi nog inte upp förrän i juni. Mia och Tomas ska gifta sig och de har varit så vänliga att ta hänsyn till oss när de bestämde datum. Det blir den 7 juni och sedan tar Emelie studenten den 10 juni. Det innebär att vi kan slå två flugor med en smäll. Nä, skämt åsido. Det var inte därför det blir bröllop just den 7 juni. De hade tänkt sig pingstafton men datumen har med tillgång på kapell och präst och sånt att göra.

Nu är klockan 05,32 och tidningen dunsade just ner på golvet i hallen. Jag ska hämta den och lägga mig att läsa en stund så får vi se om värken släpper så jag kan sova lite.

Snö!

I dag har det snöat - eller rättare, det har kommit snöblandat regn men det ligger ett florstunt lager på grannhusets tak. Temperaturen har i alla fall segat sig över nollan och just nu skiner solen från en, nästan, molnfri himmel.

Vi hade ett par trevliga dagar med Kicki. Hon kom på måndagen och vi hämtade henne i Lund. Både hon och vi var rätt trötta efter en lång dag. Hon med tågresande i 8 timmar och vi med resa till Lund, Malmö (stoff o stil), tillbaka till Lund och sen hem. Det är jobbigt att vara ute med bilen på kvällen för det är värst vad mörkt det är här.

På tisdagen, medan Åke var på behandling, gick Kicki och jag på stan. Vi snokade runt i en del butiker och sedan tog vi kaffe och macka på Gyllene Koppen. Vi kom hem en stund efter Åke. Resten av den dagen ägnade vi åt att småprata och ha det mysigt. Men, som jag tidigare sagt, underbart är kort och på onsdag morgon var det dags att köra in henne till Lund igen. Vi lämnade av henne på Centralen och jag lyckades hålla tårarna inne tills hon kommit utom synhåll. Sedan for vi till sjukhuset för ytterligare en strålning av min guldgubbe.

Denna gång fick jag följa med in och titta hur det fungerar och medan strålningskanonen arbetade satt jag i kontrollrummet med sköterskorna och fick förklarat allt vad de gjorde och hur maskineriet fungerade. Det var mycket intressant.

I torsdags var jag till Joakim, min frisör. Vi håller på att utarbeta en ny frisyr så han klipper bara lite här och där för att få den nya formen på håret och denna gång hade jag med mig en flaska mandelolja som han hjälpte mig med att fördela i hårbotten. Men när jag skulle betala så bad han att få bjuda på detta! Jag fick inte betala någonting alls för han tycker att han klipper så lite så det kan vara gratis. Vilken kille, vá? Det två senaste gångerna har jag fått rabbatt, jag har betalat 100 kr per gång i stället för det normala för en klippning som är 250kr.
Oljebehandlingen gjorde susen för mitt hår och min hårbotten som normalt är så torr. Jag tror inte jag haft så mjukt hår sedan jag var baby och det kliar inte längre i skallen.

I går slog fibron till med full kraft. Jag förstod redan på torsdagskvällen att det skulle bli en pärs för jag hörde hur vinden ven och regnet smattrade mot takfönstret. Och mycket riktigt, på fredagen stormade och ösregnade det och jag tillbringade dagen i sängen med VÄRK. I dag har vinden mojnat betydligt och jag mår bättre.

Besök av Kicki

Jaaa! I dag kommer Kicki på en snabbis. Åke ska vara i Lund 15.10 så vi far in dit vid 14.30 och när han är klar har vi c:a tre timmar på oss tills Kicki kommer, så vi tar en tur till Malmö. Där ska jag gå på Stoff o Stil och köpa ett byxtyg med tillbehör till en kund,vi ska på Biltema och sen på Rusta. Vid 18.30 kommer tåget med tjejen vår och då ska vi stå på perrongen i Lund och vänta med stora famnen. På hemvägen handlar vi lite käk och så hem.

I morgon ska det vara bra väder enligt SMHI så Kicki och jag tänker gå på stan och titta i affärer och ta en fika på Gyllena Koppen medan Åke är på sin vanliga tur till Lund. Det ska bli så trevligt. Just att bara strosa runt i affärer och ta en fika och titta på folk och snattra är nästan det enda jag saknat från Sundsvall. Där gjorde ju Monica och jag sådana stadsrundturer då och då och ibland var Gunilla R. med också.

Tyvärr har Kicki så kort tid på sig, hon ska åka hem redan på onsdagen, så vi får njuta så mycket vi kan den korta tiden hon är här. Jag behöver många kramar att stoppa i minnesbanken så jag klarar mig tills vi ses nästa gång.

I dag har Åke varit och beställt tid för omläggning till vinterdäck. De varnar i radio om att det är halt på vägarna på förmiddagarna eftersom nätterna blir rätt kalla och det blir rimfrost på vägbanan. I morse såg jag hur grannen stod och skrapade vindrutan innan han for iväg. Men det är fortfarande rätt varmt mitt på dagarna, åtminstone när solen skiner.

I går var vädret toppen. Åke och jag tog en långpromenad på stan. Det var höstmarknad på Kasernplan mitt i stan och vi strosade runt där en stund och sedan genom statyparken ner till vallgraven och via småvägar hem igen. Det var skönt. Visserligen blev Åke trött men det gick ändå rätt bra för vi gick sakta och satte oss på en bänk vid vallgraven och vilade. Han har inte samma spänst i stegen och samma ork som tidigare. Han blir rätt trött av behandlingarna och av att åka till Lund varje vardag. Det syns faktiskt att han snart är 70 år gammal. Visst är det konstigt vad tiden går. Jag tycker inte det var så länge sedan vi var unga och barnen små. Nu är otroligt nog vår son 47 år och flickorna 45 och 41. Älsta barnbarnet är 26. Helt obegripligt.

Och fast tiden går så fort går den så sakta idag. Klockan är nu 13.25 och det är hela fem timmar innan vi får kramas med vår stora tös. Jag längtar så efter henne.

Smärt-rehab

I går, 31/10, tog jag bussen hemifrån kl. 06.59 och sedan pågatåget in till Helsingborg. Jag hade äntligen fått tid för en första bedömning på kliniken för smärtrehabilitering. Det var en mycket trevlig upplevelse. Jag har aldrig träffat på så många människor inom vårdsektorn med så stor förståelse för smärta, vid ett och samma tillfälle. De var helt enkelt fantastiska. Först fick jag fylla i en dator-enkät med en massa frågor om mitt liv och om smärtan. Sedan kom chefen själv, Jan (samtliga efternamn har just nu trillat ned i ett av hjärnans svarta hål), och hämtade mig för en en timmes lång intervju med utgångspunkt från enkäten och från det formulär med bl.a. levnadsbeskrivning som jag tidigare hade lämnat in. Han gjorde också en fullständig undersökning och tryckte och klämde och lyssnade överallt (nä, inte där!). Han bekräftade naturligtvis diagnosen firbomyalgi men han hade även en del synpunkter på mina mediciner och såndant.

Sedan kom det en kurator och en sjuksköterska (Karin och Eva) och plockade in mig i ett annat rum och där satt vi och pratade om vad jag gjort i livet så här långt och om vad jag har för drömmar och tankar om framtiden. Efter det var det kaffe och så var det sjukgymnastens, Urban, tur att prata och klämma. Det gjorde bitvis rätt ont! Så fick jag en massa papper och en cd-skiva med avslappningsövningar att använda hemma. Vid 12-tiden var jag klar och tog tåget och bussen hem igen. Då var jag rätt slut fast jag inte direkt ansträngt mig kroppsligt.

Nu ska dessa personer sammanställa en rapport om vad de kommit fram till och den skickas dels till mig och dels till min läkare och sen får vi se vad som händer.

I förmiddags tog jag en promenad till min massör för en omgång och det är rent ljuvligt. Snacka om avslappning! Fast idag var det hennes dotter som masserade och hon var också duktig. Den rätta massösen, Anne Svärd, harblivit påsprungen av en häst och brutit höger överarm rätt illa så hon är sjukskriven, stackarn. Men, som sagt, hennes dotter som är sjuksköterska, visste också hur man knåder med måtta på sådana som har fibro.

Nu är klockan snart 13 och jag ska gå ner i tvättstugan och ta upp det sista och sedan är det dags att förbereda lunchen för Åke kommer hem med buss och taxi omkring 13.40 och då är han både trött och hungrig. Mina funderingar om hans värk i ljumsken är över nu. Värken berodde troligen på en sträckning eller så och den är förresten borta nu. Tänk ändå vad tiden går fort. I dag har han fått sin 23 behandling! Det är bara 16 kvar. Sen ska han vara frisk enligt vad onkologen sa vid vårt besök i förra veckan. Skönt! Hoppas vi får ha det lungt nu den tid som är kvar av detta år för hittills har det varit för händelserikt för min smak.

Även solen har sina fläckar......

Vi har ju skrutit över hur fint allt klaffar med Åkes resor till Lund. Men i fredags så slog det slint riktigt. Taxin skulle komma 11.30 för att ta honom till bussen 11.45 men ingen taxi kom. Vi ringde till Skånetrafiken som har hand om det och där var det telefonkö. Efter 35 min. i kö gav vi upp och ringde deras vanliga beställningsnummer istället. Då hade ju hans behandlingstid både kommit och gått och vid kontakt med Strålningsenheten sa de att han inte fick hoppas över den dagens behandling utan skulle försöka ta sig in så fort som möjligt. Tösen på beställningsenheten var jättebra. Hon konstaterade att någon hos dem tabbat sig vid beställningen och skrivit att taxin skulle hämta 10.15! till en buss som skulle gå 11.45! och det är 5 min restid till hållplatsen. Men hon tog tag i ärendet, fixade fram en taxi som kom per omgående och körde honom ända in till Lund. Så det löste sig i alla fall till slut.



Han har börjat få ont i en ljumske och jag undrar..... Kanske bäst att jag kollar med Rene, onkologen, på måndag. Jag behöver ju inte berätta för Åke, för han tycker jag är för orolig för mitt eget bästa. I morgon får han sin 20 behandling och det betyder att han har passerat halvvägs-märket.



När Mia och Tomas var här, gick vi på liten shoppingrunda på stan och jag hittade en sån där klopp-klopp som man har ute och som kloppar så fint i vinden. Den sitter nu på balkongen utanför vårt sovrumsfönster och det är mysigt. Ofast! I natt har det stormat och då blev det för mycket även för mig. Jag gick ut i blåsten och knöt ihop den. Det blev tystare men inte helt tyst och det var bra. Det blåser fortfarande men nu är det ju dag och då är man vaken ändå. Någotsånär i alla fall.

I går for Emelie iväg till Sidney på sin studieresa. Hon ska vara där i 4 veckor och tre av dem ska hon jobba på en skola som lär invandrare engelska. Den fjärde veckan blir det sightseeing och hon tänker sig en tripp till Stora Barriär-revet. Jag har bett henne passa sig för hajar, både sådana som simmar och sådana som går på land på två ben. De sistnämnda är speciellt farliga om de är av hankön. Hon var jättenervös när hon for trots att hon rest så mycket men då har hon alltid haft mamma och pappa med sig. Nu blev det till att byta själv i London och att klara hela den långa resan på egen hand. Men hon skulle bli mött i Sidney av en person från ambassaden med en stor namnskylt. Det går nog fint för henne, det är jag övertygad om. Hon skriver reserapport på sin blogg, så vi här hemma inte behöver oroa oss och för att vi ska bli så avundsjuka som möjligt.

Nu är det dags att förbereda middagen. I dag blir det nog något med fisk, tror jag.

Ensamma igen - snyft!

Ja, så var den helgen som vi längtat så efter över. Tidigt i torsdags morse kom Mia och Tomas. Resan hade gått bara fint och den tog bara 9 timmar. Efter att de sovit ett par timmar och vi ätit frukost och sänt iväg Åke till Lund gick vi ut på promenad och sightseeing i Landskrona. Vädret var fint och vi fick några sköna timmar på stan som slutade med att Tomas klippte sig hos den frisör Åke brukar gå hos. Han tog 95.-! Sedan gick vi hem, slöade lite och åt middag. Det blev en tidig kväll för vi var alla rätt trötta.

Fredag morgon for jag och "ungarna" till Puttgarden och shoppade loss på BorderShop. Bilen var full till "ögonbrynen" när vi tog färjan åter till Sverige. Det tog hela dagen och den kvällen var vi också jättetrötta efter att kånkat upp allt till vår lägenhet. Vi vågade inte låta det vara kvar i bilen över natten. Vi åt gammaldags stek med gräddsås och potatis och gele till middag och drack vin till maten och en likör till kaffe efteråt.

Lördag förmiddag tog vi bussen till Landskrona station och därifrån åkte vi en s.k. Öresunds-runda med tåget. Vi steg av i Köpenhamn, strövade på Ströget (alla hade plånboken kvar efteråt) och åt lunch på en pub. Sedan återtog vi tågresan och i Helsingör åt vi middag på smörrebröd och drack fatöl till. På kvällen satt vi uppe en stund och surrade.

Och på söndag morgon var det slut på det roliga. Då åkte de hem till Sundsvall igen. Underbart är kort som det sägs. Det var bra dagar och trevligt att lära känna Tomas lite närmare. Han får godkänt som svärson.

I dag är det alltså måndag och Åke har nu fått sin 16:e behandling och han mår fortfarande bara fint. Jag mår också bättre för jag har vant mig nu att vara ensam på dagarna och börjat få en viss rutin. Jag börjar med att gå på promenad på förmiddagen sedan jag läst alla tidningarna och när jag kommit in igen äter jag fil och müssli och kollar posten. Om vädret tillåter blir det en stund med en hörbok i solen på balkongen nedkrupen under den go-filt jag fick av Mia härom julen. Sen städar jag kanske lite om dammtussarna skriker för högt och sedan kommer ju Åke snart och då fikar vi innan han lägger sig för en stunds vila. Jag brukar också ta en liten slummerstund då.

Ja, så går dagarna sin gilla gång och det är skönt. Inga dramatiska överraskningar mer, tack. Det räcker nu - med skatt, Oskars benbrott och cancern.
Nu ser vi fram mot den 5 november då Kicki kommer ner för ett par dagar. Det ska bli trevligt att ha henne här ensam. Oj, vad vi ska surra.

Julpyssel

Idag har jag gjort något som jag inte gjort sedan barnen var små. Jag har julpysslat! Jag som är nästan allergisk mot ordet "pyssla". Visst låter det nedlåtande när man frågar: "Vad har du pysslat med då?" Som om det andra gör inte kan vara minst lika viktigt som det den frågande gör. Men i dag har jag pysslat i ordets rätta bemärkelse. Jag har varit på Reumatikerföreningen och hjälpt till att göra tomtar till julbasaren. Det var riktigt kul att sitta och greja och snacka med ett antal damer i min egen ålder och äldre. Alla var flitigt sysselsatta med tillverkning av diverse dukar och löpare. Sedan blev det fika och så lottförsäljning. Ja, man kan ha sämre för sig efter lunch en måndag när ändå Åke är borta. Får se om jag fortsätter med detta men i så fall får jag försöka hitta nåt annat än att limma tomtar.

Nu ska jag sätta på kaffe så det är klart när min lilla "guld"gubbe kommer hem. I dag är han sen för behandlingen skulle inte börja före 12.45 och då hinner han inte med den tidiga bussen utan får vänta till 14.45. Och efter kaffet tar vi oss en liten vilstund.

Damm

Det är en sak jag funderat på. Var kommer allt damm ifrån? Jag köper aldrig damm men lik f-baskat ligger dammet här och gömmer sig. Jag tittade mig omkring för att se om det behövde fixas nåt innan Mia o Tomas kommer och då såg jag det. DAMMET! Under sängen och bakom TVn och på svarta skåpet i köket bland annat. Det är bäst jag kör en riktig städrusch innan de kommer så jag slipper skämmas.

I dag är det halvklart, rätt soligt och c:a 15 grader varmt. Vi har faktiskt suttit på balkongen och fikat men det var med jackor på. Vi hjälptes åt att bära in pelargonerna härom dagen och nu står de i fönstren och de token börjar blomma om. Jag har varit på Hemköp och hämtat banan-kartonger som de ska vara i under vintern. Vi bär ner dem i förrådet och så vattnar vi dem
1 ggr/månad ungefär fram tills det är dags att ta upp dem i mars.

Vi var till Växthuset i Tullstorp i går. Jag funderar nämligen på hur jag ska ha det på balkongen nästa år. Vi ska ju skrapa och måla och sätta upp markisen då och jag vill ha fler blommor och fint där sedan. Växt-mannen (mycket vänlig och tillmötesgående) ägnade en lång stund åt att diskutera med mig hur vi kan göra. Han gav mig en hel del ideer och så snart det är målat ska jag åka dit och köpa vildvin eller en Clematis samt några marktäckande, plantera dem i en stor fyrkantig kruka och låta dem klättra på en spalje på västra väggen och så några ett-åriga hängväxter som ska sitta i blomlådan på östra väggen. Vi hade ju blomlådan på balkongräcket i år men det var inte så lyckat för den skuggade de pelargoner som stod under.

I morgon är det måndag igen och då börjar Åkes tredje vecka i Lund. Hittills är allt bara fint och resandet fungerar utmärkt. När Kicki kommer i början av november ska hon ha skjuts från och till tåget i Lund och jag hoppas det går att ordna så Åke kan få sin behandling i anslutning till den tiden. Annars har ju faktiskt jag också körkort och kan köra henne men det skulle kännas kul för honom om han också kunde följa henne till tåget. Det blir ju inte så ofta vi träffas.

Nu ska jag ta en omgång med dammtrasan igen och kanske också anfalla balkondörren med fönsterputs. Jag såg just att det behövs.

En vecka till den 18/10

Vad är det som är så märkvärdigt med 18/10 då? Jo, då kommer mitt minsta gullebarn med sin blivande man på sitt första besök här i vårt nya hem! Oj, vad vi längtar! Visserligen blir det kort men intensivt för de ska vara hemma senast 21/10 på kvällen för de ska jobba båda på måndagen efter. Men det sägs ju att underbart är kort så vi får väl vara glada för att de alls har kunnat ta ledigt och åka ner hit. Det är ju faktiskt nästan 100 mil enkel resa. De tänker sig visst en resa till Puttgarden på fredagen medan Åke är i Lund. Vi får se om jag följer med.

I dag är det tvättdag och jag har tagit med Åkes täckjacka och när den torkat ska den impregneras. Det får man väl ta som ett tecken på att den kalla årstiden närmar sig. Jag hörde på nyheterna att det troligen skulle bli snö i södra Norrland och ev. också halt. Hoppas alla familjens bilar är försedda med bra däck så det inte händer nåt tråkigt så här första "vinterdagen". Konstigt att tänka att det är så stora skillnader men landet är ju långt. Här har vi halvklart med höga moln och just nu, kl. 09.02, är det 12,5 grader varmt. Undrar vad Sundsvall har?

Jag tänker varje dag på att vi hade tur som flyttade ner hit. Tänk om vi bott kvar i Sundsvall när Åke fått sin diagnos! Då skulle han vara tvingad att bo i Umeå under veckorna och då har nog jag blivit skvatt galen. Det är jobbigt nog nu när han är borta 4 timmar varje vardag. Behandlingen och resorna har börjat påverka honom nu. Han är så trött när han kommer hem så han måste lägga sig och sova. Tur att han inte har svårt för att sova. Han somnar nästan genast han lagt huvudet på kudden. Efter någon timma vaknar han och är piggelin igen.
Jag försöker fördriva tiden med att ta en promenad på åtminstone 30 min, helst 1 timme om ryggen är OK. Jag får skäll varje gång jag kommer till min massör/sjukgymnast för jag är så stel i nacken och skuldrorna. Hon har förbjudit mig att sitta vid symaskinen och jag ska också begränsa tiden vid datorn. Därför blir det inte bloggat varje dag. Jag har fått order att lägga mig och vila samtidigt med Åke, sätta igång TNS-apparaten och slappna av. Det är inte så lätt men när det funkar är det skönt.

Nu är det tid att gå ner och "byta på" tvättmaskinen och lägga Åkes jacka i tumlaren.

Solig lördag

I dag har vi varit på studiebesök på onkologen i Lund där det var Öppet Hus. Det var jätteintressant. Nu vet jag hur det ser ut där Åke tilllbringar sina förmiddagar. Det var mycket trivsam miljö med blommor och stora träd inne i en ljusgård. Jag fick en demonstration på hur strålkanonerna fungerar och det var verkligen imponerande.

Sedan for vi till Malmö och Åke gick på Biltema och jag på Stoff och Stil. Jag köpte ett grått byxtyg och ett blålila jerseytyg till en topp. Sedan tog vi en fusk-lunch på McDonalds. Nu är vi hemma igen och ska just gå ut i solen på balkongen och dricka kaffe på maten.

Konstigt

Det är bra konstigt ändå! Jag trodde det skulle vara rätt lungt och skönt på förmiddagarna medan Åke var i Lund men icke. Jag har TRÅKIGT! Jag är så van vid att han finns här hos mig att jag inte kommer mig för med någonting medan han är borta. I dag har jag dock tagit kraft och gått och handlat medan jag ändå var ute på min promenad fast det är inte så kul att gå till Hemköp. Det är bara stora vägar att passera och mycket folk och stor parkering. Jag går hellre upp till S:t Olofs-sjön och går runt där. Men i dag blev det duktiga flickan som gick och handlade.

När jag kom in städade jag lådan med alla plastburkar. Visst är det underligt vad dessa burkar kan trassla till det om man inte håller ögonen på dem hela tiden? Det måste vara makterna för själv har jag alltid sån ordning, så det så! Jag tror jag ska gå och köpa mig en övervakningskamera och sätta i lådan.

Nu ska jag gå och ta lite lunch. Det blir fil och müssli och en macka med leverpastej. Och så en kaffe som dessert.

Första dagen på resten av vårt liv

I dag har Åke varit på sin första behandling och det gick bara fint. Han hämtades 08.10 av en färdtjänsttaxi och bussen stod vid sjukhuset och väntade när han kom dit och tvärt om för hemvägen. Han var hemma 12.10. Det är toppen att det är gratis!

Himlen har varit täckt av regntunga skyar hela dagen men det har inte trillat ner några droppar så jag har tagit mej en promenad på förmiddagen. Nu håller Åke på att laga middag. När det gäller stekt rödspetta med spenatstuvning och potatis är jag ej betrodd! Det är bara han som kan göra det ätligt säger han.

Regnig och blåsig söndag

I dag är verkligen höstlikt fast utan den höga, krispiga luft som vi brukar ha i Sundsvall. Här är det 13 grader plus och jag tycker det är ganska skönt att det är några grader över de 8 som Sundsvall tycks ha enligt vädergubbarna på TV4. I går kom det 5 och hittills i dag på morgonen 10 mm regn.

I går kväll var Lars-Olof och Margareta här på middag. Det blev som vanligt en trevlig kväll och eftersom de, liksom vi, tillhör den något äldre generationen så kom de redan 16.30 och for hem vid 20.10. Vi bjöd på Peppino som fördrink med nötter och salta pinnar och så jättegoda ostpinnar som de hade med sig, som tilltugg. Jag hade gjort kycklingfileér gratinerade under ett täcke av Chévreost och till det en jättegod sås med svartvinbärsgele och rosmarin som kryddor och så ris. Efterrätten blev Hemglass Tiramiso och kaffe.

I morgon börjar Åkes resande till Lund, så nu vet vi vad vi gör på vardagsförmiddagarna 8 veckor framåt - Åke i Lund och jag latar mig! Nä, jag ska försöka komma igång med lite sömnad. Jag har tre par byxor som behöver sys in i midjan (!) och så ligger det några tyger här som jag tänkte göra nåt av till mig själv. Sedan är det väl bäst att jag börjar tänka på vad jag ska ha på mig i pingst. Tidigt? Nåja, men det är viktig tilldragelse som sker då - Mia och Tomas gifter sig! Antingen i Åstö kapell eller i Vivstavarvskapellet. Visserligen kommer min sjukgymnast att skälla på mig om jag berättar att jag sitter och syr, för hon säger att jag har en inflammation i halsmuskulaturen och ska ta det lungt, men det får jag ta.

24/9-07

Vi har just kommit hem från Lund där Åke blivit undersökt både här och var. Först togs det tre rör blod och blodtryck, sen fick han fylla i en enkät om livsstil och så var det dags för magnet-röntgen och det tog sin lilla tid. Provtagningarna gick fort men röntgen tog totalt 1 timme. Då hade de sprutat in kontrastvätska och så hade han fått åka magnettub fram och tillbaka några gånger. Det gick tydligen väldigt lungt till för han somnade nästan, sa han.

Sedan for vi till Center Syd i Löddeköpinge och jag köpte mig ett par Scholls sandaler med uppbyggd sula att ha inomhus, för min sjukgymnast tycker inte om att jag går barfota. Eller rättare sagt är det mina ben som inte tycker om det.

Nu ska jag gå och vila en stund för det var tidig morgon i morse för att hinna in till Lund till 08.45.

Skön helg

I går, lördag, var vi först på veteranflygdag i Eslöv. Åke hade sån tur att den maskin han håller på att bygga modell av, Saab Safir, kom neddimpande medan vi var där så han fick fota det han behövde. Det var många fina gamla plan där och fallskärmshoppare och allt möjligt. Trevligt folk och överhuvudtaget tevlig tillställning.

Därifrån åkte vi till Höör på kattutställning. Oj, så många sorters katter det finns! En del är så fula att man inte skulle vilja en om man så fick den gratis! T.ex. Sphynx som är naken och så de mest extrema perserna som nästan inte har nån nos utan en grop i stället för näsa. Så fanns det en sort som hade långsmal nos. De var inte vackrare de heller. Tur att smaken är olika men jag föredrar katter med normala ansikten och gulliga nosar. Det fanns ett par typer jag verkligen gillade. Dels Bengalkatt, den är fläckig som en leopard och ganska vild/busig och så Abessinier/Somalier som är jämt bruna med söta ansikten och väldigt keliga. De var också livliga men inte som Bengalerna i alla fall.

Jag önskar så jag kunde skaffa katt och jag har i ett svagt ögonblick varit i kontakt med djurskyddet här. De har en vacker liten tvåårig kattflicka som behöver nytt hem. Hon är jämt grå och heter Mimi. Men det finns två hinder. Dels säger Åke blankt nej och dels så kan ju varken Emeli eller P-O komma och hälsa på och även Ida skulle väl få problem. Så i valet mellan katt eller familjemedlemmar så väljer jag familjen.

Idag är det jämngrått men ganska varmt ändå. Utanför fönstret i arbetsrummet har vi en termometer och den visar just nu 18,6 grader. Det stämmer nog rätt bra med verkligheten för givaren ligger långt från fönstret utanför plåttaket. Jag kanske ska gå ut på en promenad i lugn takt om en stund. Jag ska ta det lite lungt på order av min sjukgymnast, för jag har lyckats skada senfästen på båda vaderna så de är svullna och ömma. Fråga inte hur det gått till för det vet jag inte. De kanske får jobb för hårt med att bära mig.

I morgon är det dags för en tripp till Lund igen. Då är det magnetröntgen som gäller för "guldgubben" min. Och dessutom blodprovstagningar och samtal och diverse. Han är full av tillförsikt i alla fall och det känns bra även för mig.

En kortis

Bara för att berätta att NU HÄNDER DET! Vi får nya köksfönster och ny balkongdörr. Det ser ut att bli fint. Tyvärr kommer inte de tre andra fönstren med i första omgången. Få se hur länge vi ska vänta på att det blir gjort men viktigast är ändå det de gör idag. Köksfönstren har ju inte gått att öppna på hela sommaren (matos!) och balkongedörren har man fått sparka upp och slita igen.
Om de inte tänker byta de andra fönstren får vi hoppas att de kostar på sig att skrapa och måla dem. De är inte ruttna nu, bara väldigt nötta, och om det inte åtgärdas är det snart ruttna de med.

Definitvt höst

Usch, nu är det bara 114,8 garder på vår balkong och just nu såg vi fågelsträcken dra över på väg söderut. Nu finns det ingen återvändo, sommaren är slut.
Vilken skillnad mot förra gången vi såg sträcken med tranor och vildgäss. Då for de norrut och sommaren var på väg och fåglarnas trumpetandet lät på något sätt gladare då.Men det är nu en gång så att på sommar följer höst o.s.v.

16 september

Oj, vad det blåste igår! Det blåser idag med men inte lika mycket. Som tur är har vi höga väggar på balkongen så vi kan sitta därute ändå, bara det är sol och det har det varit både i går och idag. Men värmen försvinner så snart solen går bakom takkanten.

I dag har vi varit upp till Tomatens Hus och handlat en stor påse tomater. Det är sista helgen de har restaurangen öppen och tomatförsäljningen är slut den 30 september. Sen får man äta utländska tomater igen. Hur ska jag klara det, jag som har haft stor tillgång på små munsbits-formade tomater hela sommaren! Jag får väl abstinenssymtom nu.

När jag var i Hässleholm i våras på en föreläsning om smärtrehabilitering, fick jag veta av föredragshållaren, chefen för Smärtrehab i Helsingborg, att det var OK att komma dit och få hjälp även om man var pensionär. Så jag bad min läkare om remiss dit och en sådan skickade hon in i slutet av april. Jag visste att det var l å n g väntetid så jag blev verkligen överraskad när kallelsen kom härom dagen. Jag ska dit den 31 oktober. Visserligen har det då gått 6 månader sedan de fick remissen men jag var förvarnad om att det kunde ta upp till ett par år i värsta fall. Jag ska vara där redan kl. 0800 på morgonen (HU!) och är inte klar förrän kl. 1400. Samma dag ska så klart Åke till Lund så jag tänker åka tåg för att slippa ha bilen stående på nån dyr parkering i flera timmar. Så det blir till att kliva upp tidigt den dagen. Jag som är SÅ morgonpigg!

Nu ska jag gå och titta på Formel1 Grand Prix och kolla hur det går för Reikinen. Jag tycker racing, rally och friidrott är roligast att titta på när det gäller sport.

Behandlingsform bestämd.

Just nu ringde sköterskan från onkologen till Åke. Det blev så att han ska ingå i den grupp som får lång behandlingstid. D.v.s 1 gång/dag, 5 dgr/vecka i 8 veckor, totalt 39 behandlingar. Fr.o.m 1/10 t.o.m 23/11.
Det går buss mellan sjukhusen så han behöver inte ta bilen vilket är skönt och tiderna för behandlingarna bestäms med utgångspunkt från bussens tider. Nu får vi hoppas att det stämmer det läkarna säger att de flesta inte får några besvärliga biverkningar. Men jag är inställd på att han kommer att vara tröttare än normalt.

Tillägg bröllopsdag

Jag fick så bråttom till köket att jag glömde lägga in bilderna. Här kommer de nu.

Blommorna ser ljusare ut på bild än i verkligheten. Nu får vi hoppas att de står några dagar i alla fall.

Bröllopsdag

I går, den tolfte september, firade Åke och jag att vi varit gifta i fyrtioåtta (48) år. Sedan vi avätit en rikligare frukost än vanligt gick Åke ut och kom hem med tolv mörkröda rosor åt oss.

Efter att jag, som vanligt på onsdagarna, tränat och fått massage, åkte vi till Gammeleksgården och åt lunch. Vi satt i en gammal f.d. torpstuga med bjälkar i taket och gamla möbler. Det var två män som ägde och drev restaurangen. Den ena var från Kalix och den andre från Åsele. Han som serverade oss var mycket trevlig och det var han som tog fotot på oss. Han berättade att han bakade allt bröd själv. Både mat- och kaffebröd. Och snacka om kaffebröd! Där fanns en uppsjö av kakor som såg ut att komma ur mormors kakbok. Finska pinnar, bondkakor och drömmar bl.a. Vi åt varsin smörgås på müsslebröd, Åkes var överfylld med räkor och diverse tillbehör och min med en hel driva gravad lax och gravlaxsås därtill. Det var supergott och så mycket. Vi blev proppmätta och orkade inte ta ens den minsta lilla kakan till kaffet.
Middagen blev ost och kex och frukt med rödvin till på vår egen balkong där vi blev sittande ända tills solen gått ner bakom takkanten och det blev för kyligt i luften.

I dag har solen lyst hela dagen och temperaturen har legat mellan 16 och 20 grader. Nu är det middagsdags och jag ska göra min man sällskap i köket. Jag hör att han är och rotar i frysen. Bäst att kolla vad han tänker koka ihop.

Nu är det höst men vi hoppas på brittsommar.

Oj, vad det regnat (10,5 mm) och blåst i natt. Min mjukis-kisse Gustav som står i sovrumsfönstret var alldeles blöt på ryggen i morse så han fick flytta längre in i rummet för att torka.
Nu lyser dock solen igen men det är inte så varmt så balkongen känns frestande, bara ca 17 grader.

Vi har varit på biblioteket och läst diverse flyg- (Åke) och mode- (jag) tidningar. Det är ett trevligt ställe med ljusa lokaler och bra, kunnit personal. Sen var jag upp till apoteket och beställde mediciner så jag hinner få dem innan högkostnadsskyddet tar slut den 13.

Det är så skönt att se strykkorgen nu för den är alldeles tom. Det är inte kul att stryka herrskjortor och blusar med krångliga ärmar men nu är det gjort i alla fall. Jag har en tendens att vänta med strykningen tills korgen börjar skrika på mig. Kanske just för att jag tycker det är sååå trist. Och jobbigt! Min långa rygg tycker inte om att stå i den ställningen fast då borde jag ju stryka oftare i stället försåss så det inte blir en sån hög. Jag får försöka bättra mig.

I dag ringde pappa Oskar och han lät rätt pigg fast han säger förståss att han inte mår bra alls osv. I dag frågade han inte när vi kommer upp utan när han får komma och hälsa på! Jag förklarade att han måste vara stark i benen innan han kan åka och det godtog han men visst, han har tråkigt och det är förståligt. Kicki var upp till honom i slutet av förra veckan men han kände inte igen henne och hon var inte så säker på att han begrep vem hon var när hon förklarade det heller. Det är inte kul att bli gammal och ensam verkar det som.

På onsdag firar vi 48-årig bröllopsdag. Få se om vi går ut och tar en liten matbit någonstans eller om vi äter lunch på konditori Kaffekoppen på gågatan. De har tre danska smörrebröd och dryck för 60 kr och det verkar bra tycker jag. Sen kan det kanske bli en liten godbit som dessert.

Men det är inte förrän i övermorgon det. Nu är det måndag och det blir blodpudding till middag tror jag. Det är också gott, med lingonsylt till.

Ny vecka

Vi som trodde att hissen var fixad! PYTTSAN!!! Dagen efter stod den igen. Jag ringde, tre män med skruvmejslar stod och kliade sig i huvudet ett par timmar, hissen fungerade - tills Sandströms försökte åka med den upp till oss på kvällen. Då strejkade den igen! Det var på torsdagen det. Reparatör hit, fungerande hiss. Fredag-strejkande hiss-reparatör hit-fungerande hiss. Fredag kväll-strejkande hiss. Lördag-jag ringer reparatör, ingen effekt. När vi kom hem från den tripp vi gjort med Hedmans till Helsingör och var lastade med div. spirutuosa, strejkade hissen igen! Söndag morgon-fortfarande strejkande hiss. Då ringde jag och ljög! Jag sa att våra vänner som var på besök hade måst ta in på hotell eftersom hon inte kunde ta sig upp med rullstol! Då reparerades hissen och den gången på riktigt. Nu har den fungerat i flera dagar men man håller andan varje gång man trycker på knappen i rädsla för att den ska vara paj igen.

Som framgår av delar av ovanstående var Hedmans på besök i helgen. På lördagen for vi med vår bil till Helsingör och handlade och åt smörrebröd. Fint väder och skön dag. Söndagen ägnade vi oss åt shopping på Väla Center och sedan åt vi middag här på Emelie-biff och potatisgratäng.
Tyvärr hade Ingrids rullstol gjort gemensam sak med hissen och gått i strejk. Hon var alltså både ledsen och dålig och trött så de vände hemåt redan på måndagen. Det blev kort men kul ändå att träffas.

I dag är det onsdag och jag har varit och tränat och sedan blivit knådad av Anne, min sjukgymnast. Nu ska jag bara ta det lungt och slöa på balkongen i solen resten av dagen. Inviga min nya solstol och lyssna på en bra ljudbok.

Pust och phu. Snacka om träning!

Som sagt, pust och phu! Precis när jag laddat första maskinen tvätt i källaren kom hissreparatören och stängde av hissen för reparation. Han var i och för sig efterlängtad, för hissen har varit sönder 5 gånger på lika många dagar. Men att han kom just idag gav mig en betydligt jobbigare tvättdag än vanligt. Jag har sprungit upp och ner för dessa fyra trappor tusen gånger känns det som. Och gissa vad, han var klar precis samtidigt som jag!

Jag skulle träna kl. 12 och 12.30 hade jag tid för massage. Jag tyckte jag tränat nog så jag gick direkt till min massör Anne. Och OH så skönt det var att bli knådad efter trapp-pärsen. Nu ska jag sätta mig i solen på balkongen en stund och lösa Allers A-korsord. I morgon ska jag till vårdcentralen och kolla blodtrycket kl 10 och kl 14 ska vi vara i Lund.

Höst?

Kan det vara så illa att hösten redan är på väg? I dag är det växlande molnighet, blåsigt men ändå ganska varmt. Faktiskt 22 grader i lä på vår balkong, fast där blåsten når en får man ta på jacka och dra upp dragkedjan ordentligt. Visst är det typiskt att sommaren tar slut en vecka innan Palle och Ingrid kommer! I våras var de här alldeles innan sommaren kom och nu en vecka efter att den tagit slut. Till nästa sommar vill jag ha lite bättre planering av vädergudarna, tack. Men vi kan ju hoppas på att det inte regnar och blåser hela tiden de är här i alla fall.

Lungt i stan men blåsigt ute vid havet

Här på vår balkong är det nästan vindstilla och 20 grader varmt men nere vid Barsebäckshamn var det jätteblåsigt och bara 16 grader. Det blev jacka på när vi kom fram dit. Men vi klarade oss undan regn fast det såg ut som om det hängde i luften.

Varför Barsebäckshamn? Jo, i morse läste jag en blänkare i Landskronaposten om Barsebäckshamns sillafest. Vi for dit lagom till lunch och det var mängder med folk där. Olika musikorkestrar spelade allt från halvreligiöst via marschmusik till tradjazz. Det fanns en tävling med provsmakning av 6 olika sillinläggningar där man kunde vinna en sillalunch för 20 pers. Hoppas inte vi vinner den för vilka 20 skulle vi bjuda? Vi känner väl inte ens 20 personer i Skåne ännu. Sedan åt vi lunch på varsin våffla med löjrom, creme fraiche och rödlök och till dessert delade vi på en våffla med sylt och vispgrädde. Till det var det jättegott kaffe.

Sedan körde vi tillbaka till stan och for ner till varvet och tittade på de fartyg som är under byggnad där. Det låg också en stor färja vid varvshamnen för reparation. Det är så trevligt att se att det är full fart på varvsindustrin här igen efter flera års stilltje.

Jag har fått en önskan uppfylld!

I går var det ett reklamblad från ÖB i posten. Där stod att de hade väggmarkiser för 995 kr. Jag lyckades övertala Åke att fara dit och därför ligger det nu en tre meter lång markis på golvet i vardagsrummet. Den var omöjlig att få in i hissen så vi kånkade upp den för alla fyra trapporna. Det var en pärs men värt det när den väl kommer upp över balkongen någon gång till våren. Hoppas vi har någon vänlig själ som kan hjälpa oss montera den för det är för tungt för oss ensamma.

Nu är det trädgårdsfest på Sofiero men Åke vill inte och jag har ingen lust att åka utan honom. Margareta S. ringer nog i morgon bitti och hör om vi ska med men då säger jag nej tack. Om det är bra väder gör vi nog picnic och far till den bästa stranden här i L-krona. Den ligger en bit bortanför campingen i Borstahusen och kallas Lill-Ola. Alla pratar om den men jag har inte vetat var den ligger förrän i går. Om det fortsätter vara så varmt som idag (24+!) så tar jag med mig baddräkten och tar kanske ett dopp.

Nästa helg kommer Palle och Ingrid och voffsarna hit. Det ska bli jättetrevligt att ha dem här några dagar igen. Hoppas de inte har så brått utan har tid att stanna en tid. Då kan vi fara över till Helsingör för det går alldeles utmärkt att parkera husbilen vid färjan och ta el-moppen över. Hundarna kan väl också följa med tycker jag. Annars får vi kanske låte dem vara i vår lägenhet några timmar. Det borde väl också gå bra. De är ju så snälla att jag inte kan tro att det ska utgöra något problem. Annars hittar vi väl på nåt annat trevligt.

På lördag kommer Lisa och Christer hem från Spanien. Då ska vi få en rapport om hur Eriks i Övik lägenhet i Alicante är. Vi har löfte från honom att låna den när vi vill om bara de inte är där. Vi får se hur det blir till våren.

I går talade jag med pappa O. Hemtjänstpersonalen ringer upp någon av oss barn när de är hos honom så får vi prata en stund. Vi törs inte ringa då vi inte vet när de är där och han blir så nervös om det ringer när han är ensam och han kan försöka ta sig till telefonen på egen hand med resultat att han kanske ramlar igen. Han sluddrade en del men det beror på de smärtstillande tabletter han tar. Annars var han klar i huvudet och pratade bra. Han frågar hela tiden när jag kommer upp igen. "Du kommer väl snart?" Det gör mig så ont om honom men jag har varken tid eller råd att åka upp igen så nära inpå förra resan. Troligen blir det någon tågtripp i vinter och sedan blir det inte förrän det är dags för Emelies student i maj/juni. Ja, det beror förståss på om han överlever vintern men han är en seg gammal "get" så det gör han nog.

I går ringde också Sarah som var hyresgäst hos oss på Klintgatan. Hon säger att det blivit till det sämre sedan Magnus övertog huset men det beror nog på att vi var pedanter och skämde bort dem så. Det är nog vanlig hyreshusstandard nu skulle jag tro. Ja, inte längtar vi tillbaka till tiden som hyresvärdar. Vi har det så lungt och skönt nu och det är bara att ringa om man har några funderingar. En packning i kökskranen gick sönder i förra veckan och när Joakim (vår hustomte) kom för att byta den tyckte han vi behövde helt ny, modern kran och det fixade han. Så nu har vi en sån där hög sak som man får in stora grytor under utan att behöva trixa. Nu fattas bara att kyl/frys och spis brakar så vi får nya sådana också. Undrar om man sabotera på nåt sätt som inte syns?

En vecka sedan sist

Det har varit en vecka med växlande väder och ganska blåsigt så jag har inte mått så bra direkt. Men nu börjar jag vakna till igen.

I går kväll var jag hos Eva Örnberg (fibro-tjej) i Häljarp på Tuppeware-party. Oj, så fint alla deras plastprylar är! Jag skulle vilja kasta alla tomma glassburkar och gamla locklösa plastdito och bara köpa nytt men det skulle allt bli hemskt dyrt det. Jag nöjde mig med att köpa en bakduk som Margareta Sandström hade bett mig skaffa. Den gick på 224 kronor. Jag åkte med
Marie (också fibro-tjej) och hon visade mig det hus dit de ska flytta. Det ligger också i Häljarp och det är rätt lustigt. De flyttade från Häljarp för bara ett par år sedan till en lägenhet i Rydebäck men hennes man som är trädgårdsfantast trivdes aldrig riktigt bra där utan längtade tillbaka till en villa med trädgård.

I dag ska jag och Eva gå på månadsmöte i reuma-föreningen här. Det ska komma folk och informera om vårdresor till Ungern och det kan ju vara intressant.

Det är just nu helmulet och varmt som bara den. Det är faktiskt 24 grader utanför mitt arbetsrumsfönster. Tur att vi har köpt en fläkt till sovrummet för annars skulle det vara svårt att sova när nätterna är så varma. Det är sällan termometern går under 18-20 grader på natten.

Åke har kört till Väla Center vid Helsingborg för att handla på Clas Ohlsson. Han ska bland annat köpa skrivarpapper till mig då det börjar bli tomt i min papperslåda. Själv behövde han nya hobbyknivar. Han har börjat på Saab Safir SK50 nummer två! Nummer ett är militärgrön och står just nu på golvet i vardagsrummet. Nummer två ska bli originalgul och vart den och ettan ska ta vägen sedan vet han nog inte själv.
Han ska gå och tala med museifolket här i stan, för de ska visst ha en modell byggd av hamnområdet som den är tänkt att se ut när det är klart om några år. Det skulle ju kunna vara kul för honom att hålla på med. Han har ju byggt modeller av områden i Sundsvall förut, bl.a. Vindskärsvarv.

Visit i paradiset

I går var vi i Tjörnarp hos Christer och Lisa. Vilken underbar dag det blev med sol och trevliga vänner. Första var Lisa och jag till Justinas tygaffär och snokade runt bland en massa fina tyger. (Jag lyckades hålla mig från att köpa!) Sedan satt vi i solen på altanen och tittade ut över sjön där det långt på andra sidan fanns diverse badande ungar och ett par ekor med "fiskare". Dessutom simmade blandade grupper av sjöfåglar omkring bestående av föräldrar och halvvuxna ungar. Vi blev serverade ett gott vitt vin som aperitif och sen blev det middag med en helt underbar Christer-sås. Åke var alldeles lyrisk och fick mig att lova att snarast laga en sådan till honom. Vi blev sittande på altanen tills solen gick ned och det blev lite svalare och myggorna började göra sig påminda.

Efter en hel dag i gassande sol och några glas vin blev vi rätt trötta och sängen och böckerna samt Jula-katalogen (för Åke) lockade så det blev ganska tidig godnatt. I morse var det lika fint väder igen och medan vi åt frukost började solen titta upp över trädtopparna. Tyvärr kunde vi inte stanna i paradiset för jag hade tid på vårdcentralen kl. 11 så strax efter 9 for vi hem. Men först tog jag en bild av Christer och Åke nere vid stranden. Visst är utsikten från altanen fantastisk?

V75-resultat

Ja, alla hästar utom en sprang min väg så jag vann faktiskt lite grand. 536 kr vunna på satsade 48 kr är alltid något. Det skulle naturligtvis blivit lite mer om nr 7 i femte loppet inte hade låtit sig omköras en (1) meter före mål!

Lördag V75

Åke har åkt till Vallåkra-fältet och sedan skulle han kolla om det var nåt liv på modellfältet här i stan. Han har fått en del kompisar och det tycker jag är toppenbra. Jag har duschat och tvättat håret och nu ska jag sätta mig i solen på balkongen så det torkar och under tiden ska jag lösa lite korsord. Jag får väl se hur länge det är sol för åskmolnen snurrar runt i utkanten av vårt synfält så rätt vad det är blir det väl åska och störtregn. Men jag ska njuta så länge det fina vädret varar. Det är i alla fall väldigt varmt.

Jag har just spelar en Harry Boy på V75 och nu gäller det att hålla tummarna för att kusarna ska springa som jag vill så det blir vinst.

Mulet och fuktigt

I dag känns det som om man har ett våtvarmt omslag över hela kroppen. Det är helmulet och trots det 25 grader varmt. I går kväll när vi satt och fikade på balkongen kom det en åsksmäll som var så häftig att jag trodde den slog ner i grannhuset. Ingen förvarning med mulnande och så utan bara helt plötsligt hade vi en cumulunimbus-bas över oss och ur den kom en enda smäll. Inget regn och ingen blixt som vi såg utan bara smällen och sedan drog molnet bort och solen kom fram igen. Mitt i natten kom det en rejäl regnskur. Det vräkte ner i 5 minuter och sedan var det över. Konstigt! Nå, vi får se vad som händer resten av denna dag men det är skönast att vara inne med fläkten igång på högsta fart.

Högsommarvärme

Det är verkligen varmt och skönt i dag och har så varit några dagar. Balkongen är osittbar fram tills solen gått runt takåsen men kvällarna därute blir långa och mycket njutbara. Även om man inte äter festmat och grillat varje dag direkt så smakar faktiskt pannkaka riktigt gott serverad med lingonsylt där ute.

Mina pelargoner blommar som bara den och jag är så glad att de överlevde flytten hit ned inpackade i banankartonger som de var. Sedan förvarde vi dem i källaren hopknycklade bland allt annat som bara högats in där. De fick vatten när vi kom ihåg dem, cirka en gång per månad, och när vi hämtade upp dem trodde jag de var utom all hjälp. Men icke! De står så fint på takkanten utanför balkongräcket och blommar för fullt. Åke var smart och köpte en tryck-impregnerad brädbit som han borrade hål i och knöt fast vid räcket med grova rep. På så sätt behöver vi inte oroa oss för att krukorna ska blåsa ner på gatan.

Jag talade nyss med personalen på Allégården där pappa Oskar bor. Han får morfintabletter morgon och kväll mot värken och han är rätt förvirrad. Han är tidvis inte så säker på var han är utan brukar säga att han vill flytta hem till Allégården! De ställde telefonen bredvid sängen för att han skulle kunna svara om någon av oss barn ringde men det var inte så lyckat. En dag när personalen kom in hade han dragit ner den i sängen och lyckats linda sladden runt halsen.
Nu har vi bestämt att personalen ringer upp någon av oss när de är där så får han i alla fall höra våra röster ibland.

Nu var det ett tag sedan vi hade besök och jag börjar längta efter att Mia och Tomas ska ha tid att komma ner några dagar. Men Tomas har ju bytt jobb alldeles nyss och har ingen semester så vi får väl se hur det går. På måndag, 13/8, ska vi åka till Tjörnarp till Christer och Lisas stuga. Det ser vi fram emot för det är så vackert där med sjön och friden. Ja, det ska naturligtvis bli jättetrevligt att träffa våra kompisar också. Det blir nog en dag med god mat och många skratt. Om vädret tillåter och vattnet är nog varmt ska jag bada, så det så!

Dagen efter en toppenhelg

Nu är det måndag igen och vi har haft en underbar, trevlig helg. I lördags var vi till Öveds-kloster på cairnterrier-utställning och jag gosade med flera ljuvligt söta valpar. Fast det är farligt! De små liven är smittsamma - faktiskt värre än mässling. Solen strålade från molnfri himmel och vi satt i gräset och fikade och tittade på hundarna och pratade med en hel hög trevliga människor. Vi var faktiskt där i hela 4 timmar utan att Åke blev rastlös.

Så i går, söndag, var vädret lika fint och vi åkte för att handla tomater på Tomatens hus och då bjöd Åke på lunch där. Vi åt varsin ciabatta med skinka, potatis och cremefraiche och blev proppmätta så det blev inget kaffe med bärpaj i efterrätt. Det fick bara inte plats i magen med mer. I stället ordnade vi fika på balkongen när vi kom hem och tog varsin liten portion glass. Så småningom avslutade vi kvällen med varsin spritzer (vitt vin med Sprite Zero, citron och is) i kvällssolens strålar och sen var det Beck-film på tv.

I dag är det måndag och solen strålar fortfarande och det känns som dags för en promenad vid Citadellet och efter strandpromenaden mot Borstahusen.

Spik i foten - nej, i däcket

Åke har varit på OK med vår bil som envisades med att tappa luft i ett bakdäck. Det visade sig vara en spik som lurigt hade tagit plats och krupit ner så den ej syntes när vi undersökte däcket själva. På verkstaden drog de ur spiken och satte en plopp i hålet så nu funkar det igen.

I dag skiner solen från klarblå (nästan) himmel och det är 23+ i skuggan och på vår balkong är det 34+! Innan jag slog upp solparasollet var det olidligt att sitta där men nu är det sååå skönt. Eftersom det är bäst att njuta medan man kan så kommer jag att tillbringa denna dag på balkongen med Jane Fondas självbiografi i hörlurarna och en kaffe framför mig. Till kvällen byts kaffet mot ett stort glas vitt vin med citron och is i.

Torsdag 2/8 - I dag har jag och Mia namnsdag!

Nu har jag varit ute och planterat nya blommor i urnorna vid porten. Grannen som brukar sköta sådant har opererat hjärtat och kommer hem från sjukhuset idag. Blommorna som fanns såg mer än risiga ut så jag talade med vår fastighetsskötare och han köpte ett gäng verkligt fina blommor som jag nu har planterat.

Fastighetskillen tittade även på vår läckande kran i köket, beslutade att den var för gammal att reparera, så han kommer med en ny, modern i eftermiddag. Nu hoppas jag bara att kyl och frys ska paja så vi får ny sådan också. Och det skulle inte vara så fel att få spisen utbytt också. Men framför allt vill jag ha nya fönster i köket så jag kan öppna och vädra!

Vädret är OK idag. Det är halvklart med sol och värme så balkongen är ett troligt utrymme för fika och läsning.

Regning och blåsig tisdag

I dag har vi varit till Vanneberga i Vinslöv och hälsat på en bekant till Kickis svåger. Hans stora hobby är veteranbilar och dito motorcyklar. Han har också ett par av Åkes flygplan hängande i sin stora utställningshall. Han vill ev. köpa fler plan så det är en nyttig kontakt.

Vi hade tur med vädret medan vi var där så vi kunde sitta ute på deras fina altan och fika men på hemvägen började det komma regnskurar igen. Håhå jaja, nu är jag nöjd på regn och skulle gärna vilja ha några dagar med sol.

Måndag v 31

I dag har jag talat med Gun på Allégården och det låter som om pappa Oskar ska få komma hem i morgon om allt verkar bra. Skönt, för han är så ledsen och har hemlängtan. Han låter för ynklig när man talar med honom.

Här i Landskrona är det varmt men regnskurarna avlöser varandra. Om vi hade haft tak på balkongen kunde jag suttit där och läst men tyvärr - nu blir man verkligen blöt om man försöker med det. Till nästa säsong ska jag kolla vad det kan kosta att fixa nåt sådant. Men första måste väl hyresvärden åtgärda fönstren som de lovat sedan vi flyttade in i december. D.v.s. 8 månader sedan! I dag har jag talat med hyresgästföreningen och bett om information från dem. Det kostar visserligen 79:-/månad men det kan det kanske vara värt.

Ensamma igen

Ja, nu är vi ensamma igen. I går, tisdag, for töserna hem efter några intensiva dagar. Och hur roligt det än är att ha dem här så är det skönt när de far. Även om vi saknar dem som bara den så har vi vant oss vid ett liv i ensamhet utan att behöva ta hänsyn till andra. Att kunna springa runt i bara ingenting utan att behöva tänka på att det kan dyka upp ett barnbarn som chockas av att se mormor/farmor i bara mässingen! (HU!) Det stackars barnet kan få men för livet.

I dag har jag varit och fått massage igen. Det var tre veckor sedan sist och jag har saknat det för det är höjden av njutning. Det är ontskönt.

Vädret är omväxlande. Vissa stunder är det mörkt med tunga moln hängande över taken och i nästa stund skiner solen från en, nästan, klar himmel. Och när man slagit sig ner på balkongen med en kopp kaffe och nya boken så kan man ge sig den på att molnen kommer farande igen. Det verkar som om de står på lur bakom takåsen och väntar på mig.

I morgon ska vi fara till Löddeköpinge och Centrum Syd och köpa en liten kaffebryggare. En sån som Monica och Benke och även Palle och Ingrid har. En sån där man kokar vatten i en kokare och sedan häller över kaffet. Vi ska försöka få tag på en lagom storlek för två. Är vi fler som ska fika har vi den stora el-bryggaren. Och så ska vi fara till Lund och söka upp en affär för naturmedel som har den s.k. Fibro-massage-oljan. Jag har inte hittat den i Landskrona men jag vet att den finns i Lund.

Nu är det snart kväll och onsdagar är TV4-fakta-kvällar för mig.( Precis som för Mia.) Då är det först Women Doctors och sedan Riskförlossningar och slutligen en dokumentärserie om polisen i Australien. Viktigt, eller hur?

Måndag igen

Tänk vad tiden går fort ändå. Nu är det redan måndag och i morgon ska flickorna fara hem till Sundsvall igen. Det blir tomt efter dem.

Oj vad det regnade i går! Det började vid 15-tiden och höll på till mitt i natten någon gång. Det formligen vräkte ner och vi fick c:a 40 mm i vår lilla regnmätare. Men det blev ingen storm här som de varnat för, bara lite kuling. Flickorna var på bio och kom hem efter promenaden blöta som två dränkta katter.

I dag har det varit vårdplaneringssamtal ang. pappa Oskar. Finn (min bror) åkte upp i går för att vara med på mötet och bevaka pappas intressen. Hoppas han ringer snart så jag får veta hur det blir.

PS

Det blev ingen thulindag för oss. Dels för vädret skull och dels för att vi kom överens om att det var lite dyrt. Därför for vi till Tjörnarp i stället.

Gääääspig söndag 22/7

Detta blir en trött och slö söndag. Dels för att det är helmulet och om meteorologerna har rätt, blir det storm och 80 mm regn här till natten. Och dels för att det är jobbigt att vara hönsmamma för två vuxna barnbarn! Flickorna var ute på krogen i går kväll och inte tusan kunde jag somna innan de ringt så morfar kunde åka och hämta hem dem. De kom vid 02.30 och var både pratsugna och hungriga så vi satt uppe ett tag med dem. I min ålder är man inte van att vaka så dagen känns gäspig. Så klart det var onödigt att Åke skulle hämta dem eftersom det är 10 min promenad från torget och hem men vi ville inte ha dem gående genom stan i mörkret. Tänk om nåt skulle hända medan vi har ansvar för dem! Fy, det är outhärdligt att tänka så. Visserligen är de vuxna med eget ansvar för sina liv men, som sagt, en gång hönsmamma alltid hönsmamma.

I går var vi till Tjörnarp och hälsade på i Voss sommarstuga. Flickorna doppade fötterna och var sura för att det inte tagit med sig badkläder eftersom vattnet i sjön var varmt och skönt.
I dag ska vi omkring och titta på stan och sedan till Tomatens Hus i Vallåkra och så tänker flickorna hyra film att fördriva kvällen med. Åke och jag kommer nog att somna ovaggade känns det som.

Lördag 21/7 2007

I dag är det mulet, blåsigt och regnskurar som då och då blöter ner naturen. Vilken tur att flickorna och jag åkte till Helsingör i går. Vi fick en fin dag med strålande sol och värme. Emma hittade väskan och solglasögonen hon ville ha och Anneli köpte också solglasögen. Vi åt lunch på smörrebröd och öl och till sist hittade vi en vinbutik på en bakgata. Samma som P-O handlade på när Kicki, han och jag var där. Tack vare att han handlat det billiga vinet tidigare och smakat det, visste vi att det gott så vi handlade lite av varje där.

I dag är det Thulindagen här i L-krona och vi ska gå dit en stund och titta på bl.a. veteranbilar o.s.v. Det ska bli trevligt. Hoppas det inte regnar just den stunden.

Margareta-dagen

I går kom Anneli och Emma. Vi hämtade dem i Lund och sen åkte vi strandvägen hem hit. De var jättetrötta eftersom deras tåg gick redan strax efter 6 från Sundsvall så det blev en lugn kväll. Efter en drink på balkongen och middag blev det snart sovdags. Töserna sov till 9.30 och nu har vi ätit frukost och håller på att göra oss klara för en tripp till Helsingör. Åke följer inte med men eftersom han har ett ärende till Väla så skjutsar han oss till fräjan i Helsingborg.

Solen strålar och det är ordentligt varmt så det blir nog en fin dag.

En - nästan - vanlig onsdag morgon

I dag är det som vanligt på onsdagar tvättstugan på förmiddagen (08-14) och dammsugaren som väntar. Det är bra att ha tvättstuga som man måste boka i förväg för på så sätt blir det vanligen inte så mycket tvätt varja gång. Fast denna gång är det massor! Vi har ju varit borta och samlat på oss, kan man säga. Tvättstugan i huset är helt OK. Den innehåller precis vad man behöver. Dock skulle den vinna på ytterligar en tvättmaskin.

Det ovanliga med denna onsdag är att det blir extra städning i det rum vi - läs mest Åke - använder som arbetsrum. Där ska nämnligen töserna sova. Om de nu kan komma. Anneli ramlade härom dagen och vrickade BÅDA vristerna. Hon har ont och svårt att gå men hon är så envis att hon kommer nog att halta sig hit ner ändå. Jag undrar om man kan hyra/låna en rullstol någonstans så vi kan ta med henne till Helsingör åtminstone. Tror jag ska ringa VC och fråga sedan jag fått klart besked att de kommer.

Tittar fram ur "dimman".

Nu är det tisdag eftermiddag och jag börjar så smått titta upp ur den mentala dimma jag befunnit mig i efter Sundsvalls-resan. Den var tröttande! Inte fysiskt men mentalt. Allt ansvar för att ordna så bra som möjligt för pappa, att vara vaken på fredag och lördag natt för att vänta på att barnbarnsflickorna som var på gatufesten skulle komma hem, att inte ha min egen säng att sova i - ja, det är flera saker man får svårt för i denna ålder. Det är väl bara att acceptera att man inte orkar som förr. Men nu börjar jag kvickna till som sagt.

Och tur är väl det för på torsdag kommer mina två stora tjejer, Kickis döttrar Anneli och Emma, och hälsar på. Det ser vi båda fram emot. Vi ska väl åka över till Helsingör och kanske gå på veteranbilsträffen Thulindagen vid Citadellet här i Landskrona. Om det är bra väder blir det väl stranden också.

Hemma igen

I går, 15/7, åkte vi från Mora 07.10 och ankom Landskrona 17.00 efter en lugn och trevlig biltur. Vi åkte via Vansbro och Mariestad för att sedan ansluta till E4 vid Jönköping. Det var rätt mycket trafik men inga tillbud. Vi möttes av strålande sol och 24 grader varmt.

I natt har det åskat något alldeles otroligt. Det är synd att vi inte har utsikt mot Öresund för det måste ha varit en praktfull syn när det blixtrade över vattnet. Nu har molnen blåst bort och solen strålar åter från nästan molnfri himmel.

Solig lördag i Mora - 14/7

Strålande sol och skalmodell-tävlingar på Mora flygplats. Gissa om Åke har åkt dit, glad som en lärka. Ingrid och Palle tar en promenad till city med hundarna och jag latar mig med årets upplaga av Älvdalsbladet. Det är intressant att läsa om gamla tider. Senare, när Åke kommit tillbaka, ska vi åka och hälsa på Ingela och Danne i Orsa.

I morgon bitti åker vi mot Landskrona. Det är c:a 67 mil dit och vi tänker ta det lungt och rasta ofta. Hoppas vädret blir bra för bilåkande. D.v.s. inte för soligt och inget regn, tack.

På väg söderut - äntligen!

Så där ja, nu är faderskapet inplacerad på Lindgården för några veckor. D.v.s. tills han bedöms pigg nog att åka hem till Allégården. Åke och jag är långsamt på hemväg via Bergsjö och Dalarna. Planerar inkomma i Landskrona på söndag. I dag är det växlande molnighet och spridda solstrålar mellan regnskurarna.

Solig onsdag

I dag skiner solen och det är sommar igen. Pappa Oskar flyttar idag till korttidsboende på Lindgården avdelning Linden 1. Den 23 juli kl. 0900 ska det vara ett vårdplaneringsmöte igen och då åker Finn upp över dagen för att bevaka pappas intressen. Vi ska åka upp till lilla gubben i eftermiddag och säga adjö för i morgon styr vi mot södern igen.

Vi börjar men en snabbis till Kents stuga för adjökramar och för att återlämna nycklarna till lägenheten. Sen blir det Norråsen för en visit hos "bom" Einar och så till Åkes kusin Ingrid och och hennes man Bertil i Högen för lunch. Efter aväten måltid gör vi som tattarna, tackar och far. Då har vi en etapp på 25 mil kvar innan vi kommer till Mora där vi ska stanna till söndag.

Nu är det måndag igen - 9 juli

God morgon! Ute är det en regnig och kall dag i Sundsvall. Det känns nästan som höst. I går kväll var vi hemma hos Mia och Tomas i deras nya villa i Bergeforsen. Vilket fint hus! Med utsikt över Indalsälven och med stor tomt, två altaner och en massa rum. Det kan nog behövas eftersom de ha 5 barn! Mias Micke är ju utflugen men de andra, de har tbå var, bor hos dem varanna vecka och då är det livast i holken minsann.

På eftermiddagen var vi upp till pappa på sjukhuset. Vid 5-tiden på morgonen hade han klättrat över sänggrinden och lyckats ramla igen men det hände inget värre än en bula i huvudet. De röntgade ben, bäcken och bröstkorg men allt var OK. Vi tog med oss honom i rullstolen ner till fiket och smorde kråset med kaffe och en mandeltårtsbit. Det tyckte han var gott och trevligt att se lite andra än bara patienter och vårdpersonal. Han mår inte speciellt bra psyjiskt utan är väldigt virrig och ledsen.

Regnig lördag i Sundsvall

Ja, nu är det bestämt i alla fall att pappa O får en tids omvårdnad på s.k. korttidsboende så han blir pigg nog att flytta tillbaka till Allégården. I första hand är det bestämt om 14 dagars korttids och sen ska personalen där i samråd med Allégårdens personal avgöra om han är pigg nog att flytta hem. Om inte förlängs tiden på korttids och om de bedömmer att han aldrig blir pigg nog, ordnar de en permanent plats på ett sjukhem för honom. Även om han längtar "hem" så måste man ju bedöma lämpligheten också. Detta beslut togs i går, fredag.

I dag var Åke och jag upp till pappa O. en stund men den blev inte längre än 40 min för han var rätt trött. Jag köpte honom en stor Loranga och en påse Kungen av Danmark. Båda dessa smaker tillhör hans favoriter. I morgon ska vi åka upp till honom vid 14-tiden och ta honom i rullstolen ned till cafeterian och bjuda på kaffe och en bakelse. Då får han lite omväxling i tristessen.

Sundsvall 5 juli

I morse lämnade vi Landskrona klockan 04.30 och vi var framme hos Kent om hans familj i stugan vid Ortsjön efter 11 timmar. Strålande sol och 25 grader varmt. Vi sover över här efter grillmiddag och vin. I morgon far vi vidare in till stan. Kl. 13.00 sa vi delta i vårdplaneringsmöte på sjukhuset för pappa Oskar.

I dag är det onsdag

I måndags, 2/7 kom Kicki och P-O hit. De bodde två nätter i sin nya husvagn på Borstahusens camping. På måndagkvällen var vi på restaurang SeVen och åt middag tillsammans vi fyra. På tisdagen promenerade de in till stan där vi mötte dem och for hem till oss och fikade. Sedan for Kicki, P-O och jag till Helsingör. Åke körde oss till färjan och på hemvägen tog vi tåget från H-borg och hem. Vi hade tur med vädret, inte en regndroppe fick vi på oss. Sen åt vi middag här hos oss på Lisas lax och med Palles jordgubbstårta till efterrätt. MUMS.

Nu är det som sagt onsdag och klänningarna är klara och levererade och godkända. Jag har fått betalt och alla är nöjda. I morgon åker vi till Sundsvall och på fredag kl. 13.00 ska jag vara med på ett vårdplaneringsmöte för pappa på avdelning 27A. Hoppas vi kan komma överens om något vettigt.

1 juli

Pappas operation gick bra denna gång också! Han har en otrolig fysik med starkt hjärta och starka lungor (på gott och ont). Hoppas läkarna och de andra på sjukhuset lärde sig något av denna tråkiga historia och låter honom vara kvar på 27A tills han verkligen kan klara sig i lägenheten eller , om de inte har plats, skickar honom på avlastningsboende på ett sjukhem.

I dag skiner solen och det är varmt och skänt. Hoppas meteorologerna har fel i sina prognoser om att det ska regna i morgon. Det skulle vara trevligt att kunna visa Kicki och P-O vår fina stad i sommarsol.

30juni - igen

Jaha! Nu är pappa tillbaka på sjukhuset. Han hann med att ramla ur sängen den lilla stund han var på Allégården så nu ska han opereras igen. Vi får se hur det går denna gång.

30 juni

Nu är det slut på första sommarmånaden och det regnar idag. Hoppas inte det är en försmak av de kommande månaderna. Jag vill ha mer sol och värme!

I går, fredag, fick pappa Oskar åka hem från sjukhuset. Jag undrar hur det ska gå? Tänk om han vaknar och behöver toa - då försöker han gå upp själv i stället för att ringa på klockan och då går det väl åt råttorna igen. Finn ska åka upp på söndag och kolla läget.

Den första av bröllopsklänningarna är klar och jag sliter som en hund med nummer två. Anna kommer och provar på söndag em och om det inte är perfekt då vete katten om jag hinner klart så vi kan åka på onsdag. Då får vi nog ta avfärd på torsdag istället. Ja, den som lever får se.

Nu är det bara två dagar tills Kicki, P-O och husvagnen kommer. Oh, vad jag längtar! Det blir visserligen bara två dagar men det ska bli så skönt att träffa henne. Så kan vi ju träffas medan vi är i Sundsvall också för de kommer hem på söndagen och vi blir kvar åtminstone till torsdag-fredag den veckan.

Nu ska jag ta en dust med Annas klänning igen.

Tisdag efter DEN måndagen

Jag har just talat med sjukhuset och pappa Oskar opererades i går kväll och det gick bara bra. Han har haft en lugn natt men det är väl tveksamt om han har klart för sig vad som hänt. Sköterskan hade sagt till Finn att pappa kanske skulle få åka hem på fredag men när jag ringde Jolanta och sa det, höll hon på att få ett spel. Första ska det göras en vårdplanering tillsammans mellan sjukhuset och boendet. Sen ska boendet ha 5 dagar på sig att ordna med scheman och personal och sånt. Jaja, vi får se hur det går. Finn åker upp till helgen och så far vi som sagt upp nästa onsdag. Vi stannar nog minst en vecka och hemresan går via Mora och Fagersta.
Marie Olsson, en av dem som jag syr bröllopsklänning åt, ska vattna blommorna åt oss.

Måndag - verkligen

Jaha, nu börjas det med utryckningar akut till Sundsvall! I morse ringde Hans från allégården och berättade att pappa Oskar hade ramlat och att de väntade på ambulans för han hade troligen brutit lårbenshalsen. Och mycket riktigt - när Mia var upp på sjukhuset nu så skulle de just dra ner honom till operation för att spikning. Stackars krake, han som varit så glad för att Finn skulle hämta ner honom till Stockholm i slutet av juli på en tids "semester".

Åke och jag far upp i nästa vecka sedan Kicki och P-O har varit här. Jag hinner inte tidigare eftersom jag har två bröllopsklänningar som skall vara klara till den 7 juli.

Söndagen efter midsommar.

I dag är det sol och 23 grader varmt. I går när vi var i Helsingör med Sandströms började det också fint men ändrade sig med tiden till kraftiga regnskurar. Vi lyckades undkomma den första genom att sitta på ett fik men nummer två kom just när vi gått av färjan i Helsingborg och oj så blöta vi blev på de få meterna till parkeringen!
Det var en trevlig dag med strosande in i och ut ur diverse affrer för mig och Margareta och bara strosande för våra gubbar. Lite sprattel-vatten-shopping förstås. Det hör ju till dessa resor.
Nu är det snart juli och då kommer en invasionsvåg till oss. En efterlängtad sådan. Den 2 juli kommer Kicki och P-O med sin nya husvagn. De ska stå på campingen i Borstahusen. De åker redan den 4 till "fastrarna" i Åhus. Den 19 kommer Anneli och Emma och stannar till den 24. Den helgen tror jag vi ska fara och hälsa på fam. Voss i Tjörnarp. Där kan ju flickorna bada och ha det skönt eftersom det är strandtomt och otroligt skönt och vackert.
Hoppas annars töserna nöjer sig med Helsingör. Jag personligen tycker Köpenhamns Ströget är överskattat, jobbigt och dyrt och det är resan dit också.
Nåja, vi får väl se vad som händer.

Skånebo i sju månader

Nu har vi bott i Landskrona i sju månader och vi ångrar oss inte. Men visst är det tomt att inte kunna träffa barn och barnbarn så ofta. Tur det finns datorer och web-kameror.