Julafton

Ja, så är det julafton igen, den sista i Skåne. Igår kom det ett bud från Solbackens blomsterhandel med en stor påse innehållande en korg med julblommor. Det är en julklapp från Kent och Mia och jag blev såå glad för det hade jag inte väntat mig. Jag trodde att ev. klappar skulle komma efter att vi flyttat upp. Kickis klapp får vi den dag vi flyttar in. Hon ska bjuda alla på middag så vi slipper böka med mat förutom allt annat. Visst är våra barn omtänksamma!

Från Åke har jag fått (inköpt med benäget bistånd av mottagaren själv!) en väska och en s.k. USB-lampa till min laptop. Och nyss ringde Lone och sa att hon o JohnJohn kommer hit om en stund med julklappar till oss. Jag har inte hunnit köpa deras klappar ännu men det ska ske i helgen så någon av mellandagarna blir det utdelning av dem.

Hoppas nu att ni alla får den jul ni önskar er. Vår blir onekligen annorlunda så vi ser fram emot nästa jul då det förhoppningsvis blir firande med familjen./MargS

4:de advent.

Rapport från veckan som gått:
I onsdags var jag på julfika med fibrogänget. För mig var det den sista träffen som medlem, för nästa termin är jag i Sundsvall och har blivit medlems i Sundsvalls Reumatikerförening IGEN. Brottslingen återvänder osv.

På fredagen var jag till frisören och klippte mig. "Min" Joakim är fortfarande sjukskriven så det var Danny som klippte mig men han är också duktig så det blev bra. Jag hade med mig ett foto på Kicki och bad om en liknande frisyr och det fick jag.

I dag, söndag, har vi haft besök av min bror som är nere och hjälper till med Radiohjälpens insamling genom Musikhjälpen. Det är ett gäng programledare som sitter i en glasbur på Gustav Adolfs Torg i Malmö och där spelar de musik folk önskat sig och vidarebefodrar hälsningar som folk ringt eller messat in samtidigt som de skänkt pengar till insamling för Världens Barn. Denna gång är syftet att förhindra försäljning av barn till trafficing, olaglig adoption och annat elände.

Nu är det tre veckor tills jag skall till Varberg för nästa operation av ögonlocken och sedan är det bara två veckor tills flyttlasset norrut går. Spännande, för vi har ej sett vår nya lägenhet själva ännu utan får lite till Kickis åsikt om den, och skrämmande, för vi lämnar Landskrona, en plats vi trivts bra på och där närheten till Kastrup och kontinenten har varit en stor fördel. Men i Sundsvall har vi familjen och den väger tyngre nu.

Snart är det julafton och den ska vi fira för oss själva och det blir nog en liknande dag som de flesta numera - packa, torka skåp och planera för hemresan. Men vi ska så klart äta julmat och titta på Kalle osv.
Och sen blir det nyårsafton. Vi köper ingen champagne utan det spar vi tills vi är på plats i Sundsvall, så skålandet för det nya året blir i vin till Nyårsklockorna från Soliden via TV..

Vi hörs/MargS

Glad idag!

Alldeles nyss fick vi besked att vår nuvarande lägenhet är uthyrd fr.o.m. 1 februari! HURRA!!!! Ingen dubbelhyra! Och damen som ska flytta hit vill gärna komma in helgen 29-30 januari och det passar oss finfint för vi har bokat flyttning 26-27 januari.

Ytterligar ett telefonsamtal kom just. Flyttfirman är här med 30 flyttkartonger så det behöver vi inte heller fixa. Snacka om att vi har flyt just nu och nu ska här packas. Bara det nödvändiga kommer att få vara kvar opackat. Jag tänkte tömma ett skåp i taget och torka ur den, så blir det inte så mycket att göra på slutet.

I morgon är det avslutning på Fibroföreningen och då ska jag ta adjö av gänget eftersom de inte börjar nya året förrän 12 januari och då är jag nyopererad och kommer inte att känna för social samvaro. Det känns som om vi är inne i en sorts nerräkning.

Slut för nu/MargS

Åka tåg på vintern...behöver det sägas mer?

I fredags hade Lone och jag planerat att åka in till Malmö, gå på varuhuset Triangeln och strosa runt, äta middag på Los Arcos med fyra andra damer och avsluta med att se Madame Butterfly på Malmöoperan. Och för att vara säkra på att hinna med allt så åkte vi hemifrån kl. 15, tåget gick 15.22 och det fungerade. Bussen kom efter 10 min och det var kaos på Malmö gator så vi hade 15 min på oss tills vi skulle vara på Los Arcos, d.v.s. byebye Triangeln. Middagen var som vanligt på det stället supergod från Frozen Strawberry Marguerita via guacamole med nachochips till faitas med blandat ox- och kycklingkött med Coronas till. En lagom promenad i snöslasket, vadande genom lerpölar, tog oss till Operan i tid för första ringningen. Föreställningen var underbar, vilka otroliga röster! Det var så att håret reste sig på hela kroppen när Butterfly själv tog i med full kraft. Den som verkligen stal publikens hjärtan var en liten kille på c:a 4 år som spelade Butterflyes son. Han var såååå söt! Ensamblen fick stående ovationer från den jublande publiken. Och så långt hade ju det mesta gått i lås men så skulle vi hem också!!

Det började med en proppfull buss från Triangeln till Malmö C, körd av en chaufför som var på ursurt humör. Det var tvärstopp och snabba gaspådrag i tät följd och folk som inte hade busskort fast det var länge sedan Skånetrafiken slutade med kontanter i bussarna. Men till slut var vi framme vid centralen och vad står det då på avgångstavlan? INSTÄLLT så klart och dessutom vände norrgående tåg i Lund då ett godståg pajat nåt mellan Lund och Malmö, så det fanns bara ett spår att köra på. Vi fick ta ett pågatåg till Lund och sedan vänta i 1 (en) timme på en blåsig perrong innan det kom ett tåg till Landskrona-Helsingborg. Gissa om jag var glad att jag tog på mig leggings under byxorna. Resan gick under fniss och skratt för alla ombord hade varit med om samma äventyr och var lika trötta så det var allmänna skratt i hela vagnen så fort nån sa: "Skånetrafiken!" Om allt hade flutit som det skulle hade vi varit hemma 23,20, nu var klockan 00.30 innan vi var hemma. Då var sängen skön ska jag säga.

I dag är det söndag, det snöar men är inte kallt och kartongstapeln i köket växer. Vi har slutit avtal med Flyttfåglarna från Skellefteå efter ett spel som jag förde mellan åkerierna. Det slutade med att jag fått ner priset med flera tusen. Det högsta anbudet var på 26.000 och det spolade vi direkt och sedan låg de andra på från 23.000 ner till 18.000 och slutsumman blev 17.500 och det är vi så nöjda med.
Flyttningen sker troligen första veckan i februari och sedan lasset gått och vi städat det sista, sover vi över hos Lone innan vi styr mot norr.

Nästa gång jag åker ner hit blir troligen i september då ett till operabesök med Lone väntar. Det är Les Miserables som spelas och jag tar troligen tåget ner på tisdagen, besöker FF-föreningen på onsdagen och festar i Malmö på torsdagen. Om tider och plånbok är sams blir det kanske en tur till Köpenhamn inklusive ett besök hos Schlüters innan jag vänder norrut igen. Men dit är det långt. Nu ska julen firas, vi ska kanske en sväng till Peter o Marie i Göteborg efter nyår, jag ska operera ögonlocken en gång till och sedan flyttning. Håll tummarna för att allt klaffar. för oss./MargS

Vår nya bostad.

Så här ser planritningen över vår nya bostad ut. Jag gillar speciellt den lilla hall som avskiljer sovrummen från kök/vardagsrum och den stora klädkammaren som blir en walk.in-closset. Balkongen är inglasad och lägenheten ligger på övrsta våningen och det finns hiss. Skönt för gamlingar eller hur?  Ja, det här blir nog bra bara flyttningen med allt slit o släp är över./MargS

Så där ja,

nu får man väl anse att resultatet av operation 1 är så gott som klart. Jag är fortfarande litet svullen men alla blåmärken är borta och jag har en övre ögonfransrad också! Det ser rätt bra ut tycker jag och jag ser fram emot det färdiga resultatet efter nästa op. Tidsplan: op 11 januari, blå och svullen fram till 1 fabruari c:a och i mitten av februari borde allt vara klart.

Så här ser jag ut idag.

Fredag 19 november

och idag har det snöat! Stora vita lappvantar yrde kring i vinden under nån timme. Men nu är den borta, inte ens slask kvar. Tobbe har fått komma hem igen och han har börjta på Gå-skolan. Hur det gått med lägenhet för honom vet vi inte. Hans läkare på njurmedicin gick i taket när han hörde att Tobbe inte fått någon hjäkp och han skulle göra vad han kunde vad avser påtryckningar.

Kicki var  ju och tittade på en lägenhet åt oss i måndags och den var fin. Hon rådde oss att tacka ja till den och det har vi nu gjort. men erbjudandet går alltid ut till tre sökande i taget och därför vet vi inte hur det går förrän alla tre har svarat och det ska vara gjort senast 21/11 så på måndag får vi veta om den blir vår. Fast så klart kom det in ett till erbjudande precis när jag tackat ja till den första. En trea som ligger precis där vi vill bo men den är sämre planerad och balkongen är mindre och...Ja, jag vet inte men det lutar åt att vi så klart tar lägenheten i Skönsberg om vi får den för säger vi nej till den kanske vi blir helt utan igen. Det kan ju vara många som är intresserade av den på Skönsmon. Om det blir lgh 1 blir det flyttning i februari.

Vi har beslutat strunta i att resa norrut över jul/nyår och spara de pengarna till flyttningen. Då har vi råd att ta en flyttfirma och slipper hålla på med bilhyra och bärhjälp osv. De kommer hit, tar med sig rubbet, kör upp det till Sundsvall och bär in allt. Det kommer väl att kosta 17.000-20.000. Jag ska be om offerter från några fler fimor.

I morgon ska jag ta ett foto av mitt "nya" utseende och lägga ut det så får ni se resultatet av op. ett.
Ha det så länge. Kram/MargS

Än är det inte slut

på eländet denna höst!
Tobbe fick lov att läggas in på sjukhusest igen i går, fredag. Denna gång på njurmedicin. Hoppas nu bara att hans Mia-njure inte har tagit skada av allt han gått igenom de senaste månaderna.
Lotta kämpar vidare med cellgiftsbehandlingen mot sin lungcancer och där kan vi inte vänta någon större förbättring på länge än.
Häromdagen halkade Mia i källartrappan hemma i villan och vred knät så illa att det blev akuten. Det är dock inget som behöver åtgärdas utan det räckte med att läkaren tappade ur en massa vätska och beordade henne att inte belasta benet på minst en vecka. Så hon hoppar på kryckor.
Själv blir jag bara snyggare och snyggare :D. Blåklockorna är snart borta och i onsdags var jag till vårdcentralen och fick stygnen borttagna.

Men tråkigt nog så blev Kents Maria tvungen att begära sin mekaniska verkstad, Mohög Ljughem, i konkurs i går. Hon har kämpat för detta företag i en massa år. Jag vet inte riktigt hur länge men minst 12 i alla fall och lagt hela sin själ och all tid i att rädda arbetet för de anställda. Men nu gick det inte längre. Det känns naturligtvis hemskt men ändå..... Nu kanske hon kan få ett normalt jobb där hon slipper oroa sig för varje utbetalning av löner och betalning av fakturor och vänta på kunder som är sena med sina betalningarna.  Men första känslan måste ju vara ett bittert misslyckande.

MEN NU FÅR DET BANNE MIG VARA SLUT PÅ SKITEN!!!!!

På måndag ska Kicki gå och titta på en lägenhet som vi blivit erbjudna. Den ligger på nedre Haga alldeles utanför Sundsvalls stadskärna. Och precis som vi önskat är det en s.k. pluslägenhet, har inglasad balkong och ligger högsta upp i huset. Hiss finns så klart. Det ser ut som om "vårt" hus är högre än de framför vilket borde innebära att vi får fin utsikt ner över hela stan och kanske också en bit av hamnen. Om nu bara allt ser bra ut , t.ex. med köksinredning o.dyl. kan det bli vårt nya hem fr.o.m. februari nästa år. Fast det är väl bäst att inte ta något för givet. Hon tittade ju på en annan lägenhet i samma område för en tid sedan och dömde ut den direkt. Så, ja, vi får se vad som händer. Som jag sagt tidigare flyttar vi inte till något som inte motsvarar våra förväntningar.
Så det så!!!!
Ha det. Hörs snart igen/MargS

Torsdag 4 november.

Imorgon fårTobbe åka hem!!!! Och sedan blir det färdtjänst till gåskolan för honom. Han mår jättebra och slår rehab-rekord.

Mina blåögon blir större och större och detta är från i morse. Men jag har inte ont.

Uppdateringar

Tobbe:  Är på rehabavdelningen och lär sig hantera sitt nya liv.

L: Inkräktaren i vänster lunga har slingrat sina tentakler runt nyckelbenet men för övgit ser skelettet rent ut. Det innebär att cellgiftsbehandlingen som påbörjades förra veckan och som ska pågå i tre månader, kommer att följas av strålning.

Jag själv:  Igår var jag till Ögoncentrum i Varberg och fick övre ögonlocken fixade. Det gick bra, både den långa bilresan dit och hem samt operationen. Jag har tagit före- och efter-foton och det tänker jag fortsätta med tills spåren är borta. Det kommer dock att bli en op. till för läkaren ansåg att ögonbrynen behövde ett lyft också. Den kommer att ske om c:a 2-3 månader. Nå, här kommer de första korten.

1/ Tisdag morgon. 2/ Onsdag morgon.

Livet går vidare....

eller släpar sig vidare ibland.
Tobbe har fått lämna sjukavdelningen och flyttat in på rehab-dito. Hurra för det!!!! Men han har mycket framför sig. Han ska prova ut protes, lära sig gå med den, sälja sin nuvarande lägenhet  och hitta en ny osv. Tur han har sina systrar och svåger till hjälp.

L. genomgick i torsdags skelettröntgen och har inte fått svar på den ännu. I fredags eftermiddag fick hon komma hem igen och det är skönt för både henne och Jack. På tisdag ska hon påbörja cellgiftbehandlingen och det är ironiskt nog på hennes födelsedag. Det är visst vanligt att man mår hemskt illa av den så jag köpte idag ett par sea-bands till henne i födelsedags- och uppmuntranspresent.

Sea-band kom jag i kontakt med första gången när jag skulle ut och åka båt med min cypern-kusse Gunilla. Hon är vanligen väldigt sjösjuk men med banden på plats på handlederna mådde hon utmärkt. Sedan fixade jag ett par till Monica som inte klarar x2000-tågresor. Hon och jag var på väg till Stockholm och tåget hade knappt lämnat Sundsvall C när hon började bli blekgrön i nobban. Hon satte på sig banden och vips mådde hon bra igen. Tredje beviset fick jag när Ingela i Orsa väntade barn och hade fruktansvärt med illamående och kräkningar i stort sett hela dagen. Hon fick ett par band av mig och det blev märkbart bättre. Hoppas nu att de underlättar behandlingstiden lite för L.

Idag har jag anmält intresse för en pluslägenhet på Trafikgatan på nedre Haga i Sundsvall. Vi får väl se hur det går med den. Det är alltid många som vill ha plus-lägenheter och vi har ju inte stått i kö så länge. Men det sista som överger en är hoppet så tummarna hålls.
Jag återkommer/MargS

Ett steg i taget.

Igår åkte min barndomsvän akut in på sjukhuset i Sundsvall och där ligger hon nu. De har sett att hon har en infektion i kroppen, så nu får hon antibiotika mot detta och förhoppningsvis får det hostan att  upphöra. Hon kan ju inte sova för denna hemska hosta och hon behöver alla krafter hon kan uppamma för att orka med cellgiftbehandlingen som börjar till veckan. Närmast står nu röntgen av skelettet på hennes agenda och det svaret kommer väl ungefär samtidigt som cellgifterna ska börja pumpas in i henne.

Tobbe mår i alla fall relativt bra efter knipset läkarna gjorde på benet igår. Nu får det vara slut med drama. Jag pallar inte mer snart.

Fortsättning på Tobbe-dramat.

I kväll, söndag vid 20-tiden, kommer Tobbes ben att kortas av ytterligare. Läkarna har gett upp striden om knät och nu tar de en rejäl tugga av benet igen och ska visst bara läman så pass mycket stump att det går att sätta fast en bra fungerande protes. Så blir det några dagar på intensiven igen och sedan får vi se hur det utvecklar sig vidare.

Ibland

är livet bra konstigt. Det är som om någon ville testa hur mycket man tål.
Tobbe har fortfarande feber och nu har han fått en morfinpump med en inopererad kanyl i ryggen för kontinuerlig smärtlindring. Han opererades igen i förrgår, då läkarna hade beslutat underlätta läkningen genom att vidga blodkärlen i stumpen men när de öppnade, såg de att det var  nya blodproppar som bildats och de fick lov att ta ytterligare 5 cm av hans ben.

Och som ytterligare mental stress har vi nu fått veta varför min kära barndomsvän som jag känt sedan jag var nyfödd och vi bodde grannar i Vivsta, haft så hemskt ont i ena armhålan och neröver bröstet. I går fick hon och hennes man veta av läkaren på lungkliniken, vad alla de prov och röntgenundersökningar som gjorts visade. Hon har en 6,5 cm i diameter stor cancertumör högt upp i vänster lunga. Den sitter så till att den ej går att operera, så om en vecka påbörjar hon cellgiftsbehandling som ska pågå i tre månader. Det ska också göras en datortomografi av hennes skelett. Det känns så tungt att vi inte är där för att i görligaste mån stötta henne och inte minst hennes man.

Ja, det händer saker med en hemsk fart ibland. Det är bara den perfekta lägenheten i Vivsta eller Sundsvall som dröjer. Den frågan känns dock lite futtig idag.

Vi hörs/MargS

Det bara fortsätter

och fortsätter. Vem trodde det var klappat och klart med Kickis arm, sträck i så fall upp handen.
Som jag skrev igår röntgade de henne i måndags och hittade en lös benbit. Kicki hoppades det skulle vara fixat genom att ta bort den biten men icke! Idag fick hon besked att det blir en eller kanske två stora operationer till. Hon ska upp till Umeå inom kort för konsultation hos sin specialist och få "domen". Efter den operationen blir det säkert minst 8 veckor i gips. Nu håller vi tummarna för att hon blir kallad snabbt så hon förhoppningsvis kan slippa den hemska värken. Tänk er själva, en benbit åker fram o tillbaka och gnager på vävnader varje gång ni rör på armen det minsta. Isch och usch! Stackars min lilla stumpa.

Från Tobbe-fronten inget nytt sedan i går och vi hoppas det betyder att allt fortskrider som förväntat. D.v.s. bra.

Och eftersom Mitthems i Sundsvall kontor har kurs så förväntar vi oss inte att höra från dem förrän tidigast i mitten av nästa vecka.

Tummar och tår hålls stenhårt en tid till./MargS

Torsdag i den "inte fullt så hemska" veckan.

Igår hade Tobbe hög sänka, 400!, och mådde inte så bra. Han fick åka ner på operation igen för "putsning" av stumpen och provtagning. Hoppas inte det dyker upp något mer för jag tror denna mentala berg-och-dalbana är fruktansvärd för hela hans familj inkl. exet Mia, vår dotter. Hans stackare mamma förlorade sin make i en massiv hjärtinfarkt på parkeringen utanför livsmedelsaffären i Matfors för inte alltför länge sedan och nu är ende sonen allvarligt sjuk.

På lägenhetsfronten är det lugnt. Vi har varvat ner betydligt och väntar i ro på att Lägenheten med stot L ska erbjudas oss. Vi har sett den på nätet och anmält vårt intresse men den är så fin att det säkert är många med längre kötid än oss som vill ha den.

Kicki har fått problem med armen igen och hon var på röntgen i måndags. Det är en benbit som ligger lös och nu ska hennes ortopeder avgöra om det går att enkelt ta bort den eller om den måste sättas fast för stabiliseringens skull. I första fallet blir det bara ett litet hål men i andra fallet blir det en riktig operation igen och det blir i så fall den fjortonde operationen på hennes hand och handled sedan vurpan för nio år sedan.

Då tycker man att det ska vara nog med bekymmer ang. olika aspekter av våra barns liv men på toppen så varnar myndigheter runt om i världen för terrorhot mot storstäder i, framför allt, Tyskland och Frankrike och gissa var Kent är - i Berlin. Men inget har hänt ännu och i morgon åker han hem, så det är nog lungt.

Håll tummarna för mina ungar/MargS

Ny vecka

Måndag och ny (bättre?) vecka. Hoppas att den blir mindre psykiskt stressande i alla fall.
Vad gäller Tobbe så tog de bort det extra syret i går kväll och allt verkade bara bra. Men idag har han fått feber igen. Stumpen är röd och svullen men han tycker han mår prima. Han klagade på att de klätt av honom allt utom kalsongerna och undrade vad de tänkte gör med honom men när hans syster talade med personalen fick hon veta att orsaken var att han hade försökt stiga upp! Helt klar i huvudet är han alltså inte och det kan man väl inte begära heller med en massa smärtstillande i kroppen och dessutom feber. Det får bara gå framåt nu och inga bakslag tack./MargS

Lördag eftermiddag

Idag har Torbjörn fått lämna intensiven och ligger nu på en vanlig avdelning. Läkarna är nöjda med alla hans värden så här långt. Han har väl inte full kontroll över verkligheten ännu på grund av alla smärtstillande medel han får. I morse hade han ringt sin syster och varit riktigt sur. "Här har jag legat i 14 dagar och inte fått ett enda besök av någon!" Men han får vara hur sur eller glad eller ledsen eller vad f-n han behöver vara. HAN LEVER och barnen har sin pappa kvar, något decimerad men levande.

Den andra frågan, den om vårt köp av lägenhet, har inte löst sig lika bra. Vi blev överbjudna av en ny intressent och nu tycker vi det passerat smärtgränsen. Vi hade tänkt använda en hel del medel till att renovera men då vill man ju inte lägga för mycket på köpet. Nu har vi ett par andra lägenheter på gång inne i Sundsvall och den ena vore toppen att få. Fem trappor upp med balkong mot söder och havsutsikt. Nu gäller det att hålla tummarna igen.

I förmiddags hade jag och Marianne var sitt bord på Lions loppis.Det gick väl sådär. Ett par hundra i vinst och lite mindre "skräp" att flytta med sig. Och kaffeservisen jag haft på Tradera fann också en köpare. Ingen guldgruva där heller men många bäckar små.........................!

Uppdatering ang.Tobbe följe
/MargS

Uppdatering 1

Om onsdagen var hemsk var torsdagen rent förfärlig. På förmiddagen ringde en förtvivlad Mia och berättade att de ringt från sjukhuset och sa att hon skulle skynda sig att hämta barnen då Torbjörn troligen inte skulle överleva dagen. Blodförgiftningen hade spridit sig och han hade vätska i hela kroppen. Stackars Mia grät så hon inte kunde köra så Kicki och P-O körde henne till Härnösand för att hämta Ida och Niklas. När de kom in till Torbjörn låg han djupt nedsövd och allt var mycket ovisst.

Under dagen lyckades dock läkarna stabilisera honom och på eftermiddagen tog de, i samråd med barnen, beslutet att amputera benet för att om möjligt rädda hans liv. Operationen gick bra och läkaren var efteråt försiktigt positiv. Och där är vi nu i tidig fredag morgon.

Vad gäller den i sanmmanhang lilla frågan om lägenheten, så tittade Kicki o P-O på den och sa att den var mycket sliten men det var mest ytskikten som behövdes åtgärdas direkt. Huset och yttermiljön var trivsam och lägenheten hade stor potentional att bli en pärla. Det blev budgivning och just nu ligger vårt bud högst.

Det artar sig till ytterligare en förfärlig och stressande dag. Jag återkommer/MargS

Vilken hemsk dag!

Första, eller rättare sagt, i går bestämde vi oss för att försöka kapa åt oss en bostadsrätt på tre rum o kök i Timrå och genast började min hjärna gå i spinn. 1/ Gör en budget, maila den till banken i Sundsvall och försök få lån till köpesumman. 2/ Be Kicki gå på visningen och se om lägenheten är värd att bjuda på och
3/ försök överleva till i morgon torsdag då banken och Kicki ska ringa, den ena med lånelöfte och den andra med betyg på lägenheten. Orsaken till ivern är att det skulle vara en ekonomisk jackpott att köpa den. Avgiften är på c:a 3300 och med lånekostnaden inräknad ger det en boendekostnad på 3.500! Motsvarande hyresrätt kostar det dubbla. Men vi har ju tre månaders uppsägningstid här och vi kan inte betala hyra på två ställen hur länge som helst.

I eftermiddags ringde Mia och berättade om sitt ex.Torbjörn, far till Ida och Niklas, som tyvärr är mycket sjuk. Han har varit diabetiker sedan barndomen, har genomgått en trippelBy-Pass och hans njurar började till slut ge upp, så för några år sedan gav Mia honom sin ena njure. Allt gick bra men han har fått lov att äta Trombyl mot blodproppar sedan dess. För några veckor sedan fick han diagnosen kallbrand i en stortå och den amputerades och då blev han tvingad att sluta med Trombylen p,gr, av blödningsrisken.Såret läkte fint men så fick han ont under foten. Envis som en åsna gick han inte till läkare förrän han var riktigt sjuk med svår värk och hög feber. Nu ligger han på sjukhuset sedan i måndags med slangar och rör och övervakningsapparater och dessutom sjukvårdspersonal som vakar vid sängen dygnet runt. När de lyckats stabilisera honom ska läkarna besluta om de måste amputera benet under knät. Stackars lille Tobbe, han är ju bara lite över 40, har köpt en fin lägenhet två trapport upp i ett hus utan hiss och dessutom investerat i en sommarstuga vid en sjö. Om de måste amputera kanske han inte kan ha varken lägenheten eller stugan kvar då ingendera är direkt handikappvänliga.

Det ger mig dåligt samvete som gnäller över att jag får ont i magen över stressen med det eventuella lägenhetsköpet. De närmaste dagarna kommer att bli fruktansvärt, hemskt förfärliga och jag önskar jag hade en kristallkula så jag VET hur det går NU.
Usch.

Igår

var det  Flyget 100 år med diverse aktiviteter här och var i landet. Bl.a. här i Landskrona med utställning av modellflygplan på muséet. Åke var ombedd att ställa ut några av sina plan och det gjorde han ju så gärna. Det blev en lång och tidvis rätt jobbig dag. Landskronapostens reporter var där och fotade och det blev en helsida i dagens tidning.

Första pusselbiten

i framtidspusslet har fallit på plats! I går morse ringde sköterskan från kliniken här i Landskrona och berättade att de inte skulle hinna fixa min ögonlocksplastik före nyår. Hon frågade om jag ville att hon skulle sända remissen till Ogoncentrum i Varberg, för där var väntetiderna troligen kortare. Jag sa så klart ja.
I förmiddags ringde jag Ögoncentrum och talade med mottagningssköterskan. Remissen hade naturligtvis inte hunnit dit ännu men hon tog mina uppgifter via telefon och gav mig första möjliga operationstid.
Så -den 2 november får jag mina hängande ögonlock uppsnyggade! Lyllos mig, eller hur.

Nu fattas bara drömlägenheten i Sundsvall/Timrå med inflyttningsdatum 2011-01-01 eller senare. /MargS

Den 26 september

är det utställning av modellflygplan på Landskrona Museum. Åke har kontaktats av utställningsansvarige och har lovat ställa ut några av sina modeller.
Det här BeeGee med sin lillebror. Det är i stort sett bara en gigantisk motor med vingar och en liten sittbrunn ovanpå alltihop. Den används för att tävla i hastighetesflygning.

Det här är en J22 som var aktiv under andra världskriget.

Och det här är en Dront. Det var faktiskt det första flygplan som landade på det nybyggda flygfältet på Frösön, Östersund. Den flög första gången 1921 och svenska flygvapnet hade 12 st som mest.








Han är då för duktig, min´man!

I dag är det lördagen

den 4 september och det börjar märkas att hösten är på väg men än är dagarna varma och vi stitter på balkongen och fikar varje dag.

I torsdags var det Öppet Hus på Vuxenskolan och vi hade avtalat att jag skulle vara där och visa mina väskor och försöka få igång en studiecirkel i att göra sin egen väska. Men bara ett napp och det är en av damerna i fibrogänget som anmält sig. De flesta tror nog det är svårt och det är klart det ser svårt ut men bara man är noga så går det ganska lätt. Och lika glad är jag för att det inte blev någon cirkel. Den hade i så fall varit på kvällstid och jag vill helst sitta hemma och kura skymning med levande ljus och annat mys,

I dag har vi varit in till Malmö på Stoff och Stil och Biltema (så klart). Jag skulle bara köpa dragkedjor till några tröjor och jackor som jag skall fixa till åt ett par damer men som vanligt måste jag ju ta en runda kring, åtminstone, rea-borden och där hittade jag ett underbart plommonfärgat linnetyg. Det ska jag sy en kjol till mig själv av och om det räcker till så blir det en väst också. Jag hade faktiskt bestämt mig för att inte sy något mer i höst men, men...........Frestelsen blev mig övermäktig.

Annars då? Jo, visst ja, jag har städat i skåp och i källaren och plockat ihop diverse prylar vi inte har använt på evigheter, så sista lördagen i september ska jag försöka göra mig av med så mycket som möjligt på Lions loppis. Håll tummarna! Ett par lite finare grejor har jag lagt ut på Tradera, så får vi se om det finns nån därute som vill ha dem.

Jag går också i väntans tider (nej, jag är inte gravid!). Jag ska göra en övre ögonlocksplastik men väntetiden är rätt lång och jag är otålig! Så snart det är avklarat hoppas jag att vi får erbjudande om pluslägenhet i Timrå/Sundsvall. Jaa, vi har bestämt oss för att flytta tillbaks till Norrland. Jag mår visserligen bättre i kroppen härnere men inte i knoppen. Jag saknar barnen och barnbarnen mer och mer och man vet inte hur länge man har sig. Så jag vill ha närmare till mina kära och tänk så jobbigt för dem om vi väntar tills vi inte orkar fixa flyttstädning och packning och sånt. Själva den fysiska flyttningen av prylarna har Kent lovat hjälkpa oss med. Vi får väl hyra en större lastbil av något slag till det. Vi har ju tack och lov inte lika mycket saker nu som när vi flyttade hit och får jag rota runt några månader till ska det bli väsentligt mycket mindre!
Åke är väl inte lika sugen på att flytta tillbaka som jag är men även han saknar barnen och vännerna där uppe. Det är spännande att se vad som sker och hur fort det går. Jag håller er underrättade.

Ha det så gott/MargS

Jag glömde

berätta i mitt inlägg om "nyårsafton", att jag fick en fantastisk 70-årspresent av Christer och Lisa. Det är en stor fotobok om Afrika, dess natur och djur. Helt underbar! Det var en perfekt present till mig som alltid har drömt om att få göra en safari i Afrika. Nu kan jag resa runt i fantasin och titta på alla djur i t.ex. MasaiMara utan alla de strapatser en sån resa innebär.

För övrigt har det varit ganska lugnt på umgängesfronten. Idag har hösten offentligt börjat med en första träff med källargänget. Och förra veckan var vi till Sandströms på eftermiddagsfika och då träffade vi deras dotter Anna med familj. Anna och Mia är jämnåriga och var kompisar medan Sandströms bodde i Sundsvall. Nu bor hon i London med man och två barn och vi har nog inte träffat henne på ziljoner år så det var trevligt värre.

Den 2 september är det öppet hus på Vuxenskolan och jag ska vara där och visa några väskor och informera eventuellt intresserade om hur tillverkningen går till och hur vi tänkt oss lägga upp studiecirkeln. Det återstår att se om det finns några som tänder på kursen som kallas "Gör din egen väska". Den ska gå på 6 kvällar och det blir väl en liten men dock slant för mig som cirkelledare. Jaja, OK om det blir av och likaså OK om det inte blir nåt!

Det som lever får se/MargS

Intensiva dagar med goda vänner.

Den 8 augusti  tog vi tåget till Hellerup för att hälsa på våra vänner Erik och Gerda. Hos dem var också Eriks barn, Mikael nu 41, och Lone nu 37. Lones familj, man och två pojkar, var också där. Sist vi träffade Mikael och Lone var de 7 och 4 år gamla. Det var lustigt att se hur otroligt lika de var en förälder var! Mikael var en kopia av Erik och Lone såg precis ut som mamma Karin gjorde när vi träffade henne. Lones pojkar var 6 och 4 år och fotbollstokiga precis som resten av familjen. När värsta blygheten gått över vände sig den äldste till Åke och sa:"Åke, har Sverige nåt landslag i fotboll?" Sedan försvann han skrattande ner under bordet.

Erik och Gerda i matlagartagen.

Lone, Mikael, Lones man och ena son.

Mina dåliga fingrar lyckades ju naturligtvis slå ut vinkaraffen på den klargula duken! Gerda har försökt tvätta den men det går inte bort, så jag har lovar sy en ny duk till henne som ersättning.

På måndagen den 9 augusti var det dags för firande av nyår. Medan vi bodde i Sundsvall firade vi alltid nyår tillsammans med Christer och Lisa. Vartannat år hos dem, vartannat år hos oss. Nu när det är så långt mellan oss har vi tagit som vana att fira nyårsafton när de är i sin stuga i Tjörnarp. Och i år blev det den 9 augusti. Christers bror och svägerska och hennes mor, 92 år, deltog också i firandet. Vi skålade i champagne /från La Baronnerie, åt god mat och hade en trevlig kväll tillsammans. På natten var Åke och jag ut och tog foton av sjön nedanför stugan.

Ovanligt lite snö för att vara nyår!

Stugan sedd från sjön.

 Det var två toppendagar även om vädergudarna kunnat vara vänligare men när vi körde hem på "nyårsdagen" strålade solen.

Grillkväll hos Landskrona Modellflygförening

"KlubbHuset" är byggt av medlemmar och materialet är gåvor,

En verkligt duktig modellhelikoterpilot.

Åke och modell-Olle

Solen strålade, det var varmt och "gubbarna" trevliga.Jag tog min första lektion i spakande av modellflygplan och det var roligt. Jag ska verkligen fortsätta att lära mig flyga med dessa små mackapärer.

Höres/MargS

I går, måndag den 26 juli

behövde Åke köpa en färg till flygplanet Dronten, en färg som bara finns i sprayburk hos Biltema. Han kollade först på Väla men där var den slut så vi tog en tripp till Svågertorp. Där finns  min favoritaffär som många av er vet, nämnligen Stoff och Stil. Så medan Åke var på Biltema tog jag en sväng på SoS. Jag hittade ett väsktyg med brun bottenfärg så nu blir det en ny variant. Hoppas den blir bra

På hemvägen for vi in till Borgeby Skor som hade slutrea med 40% rabatt på reapriset på kvarvarande skor. Jag hade en nästan oförskämd tur och hittade ett par nya höstskor som jag verkligen behövde, för i höstas slängde jag några par som gått sönder. De nya är mjuka som handskar och passar mina fötter precis. De hade kostat 890.-, nedsatta till 390.- och med den nya rabatten avdragen blev slutsumman 234.-!

Jag är jättenöjd!

Ha det bra/MargS

Trevlig vecka

I torsdags, 15 juli, kom Peter och Marie från Göteborg på besök. Vi möttes första gången för ett par år sedan på Lanzarote. Samma år firade vi påsken hos dem och tanken var att de skulle komma till oss och gå på Landskrona-Karnevalen samma år. Diverse oförutsedda händelser kom emellan men nu blev det av. Så på fredagen tog vi först en rundtur genom stan, fikade på Café Way Out vid Citadellet och tog en titt inne på borggården också. Kvällen tillbringade vi med kalla öl i 60-talstältet. Härlig musik och toppenstämning. På lördagen for våra gäster vidare till Vordingborg och andra vänner.

Under helgen tog vi det bara lungt, måndagen innehöll en tur till Stoff o Stil och resten av den dagen jobbade jag som en iller med att tillverka Maries beställda prylar. Innan måndagen var slut hade jag sytt 1 väska  och 1 förkläde helt klara och påbörjat 1 väska till. Den var klar mitt på tisdagen när Marie och Peter återkom på hemväg mot Göteborg.

Idag är det onsdag och vi är hundvakter åt grannens franska bulldogg Allan, ett snörvlande charmtroll som ska var hos oss två dagar medan matte och hussse jobbar. Han håller normalt en fart av 100 knyck men gillar inte värmen så dagen blir nog lugn trots hans energiska lilla kropp.

I morgon kommer Sandströms på middag och då ska vi prova det röda slottsvin från LaBaronnerie vi släpade hem från Frankrike. Mums.

Ha det bra/MargS

I måndags, 12/7

kom Hedmans till Borstahusens camping på sin årliga Skånetripp. Vi tillbringade eftermiddagen och kvällen med dem.  Det var strålande sol, varmt och god mat så varför dessa allvarliga miner? Är det jag som fångat dem i ett fundersamt ögonblick?

Tisdagen var regningare men nästan lika varm och vi åt middag hos dem då också. Tidigt i morse, onsdag, reste de vidare mot hemmet via Göteborg. Tack för i år. Vi ses väl nästa år igen, hoppas jag.

I går var jag till Ven

med 7 andra damer från Fibromyalgiföreningen i Landskrona. Här sitter vi och väntar på att få gå ombord på färjan.

Det var många som kommit på samma idé som vi så det blev ståplats under den halvtimmeslånga överfarten.

Väl framme bullade vi upp medhavd skaffning, tände med stor möda (det blåste som f-n) grillarna och slog oss ner i solen. Både korvar och biffar blev klara med tiden och vi lät oss väl smaka av mat, öl, vin och kaffe. Annki hade bakat mandelkubb som hon bjöd på.

Picnicplatsen låg vid stranden, rakt nedanför den vackra kyrkan. Eva och Hida tog en promenad upp och fick på köpet en underbar utsikt över Öresund och Danmark.

Här sitter vi som höns på en pinne och väntar på bussen som ska föra oss åter till färjläget på andra sidan ön. Hemresan blev lite extra bökig. När jag skulle köpa biljett, strejkade Skånetrafikens biljettautomat så jag blev orolig för att jag skulle få simma hem. Vi stod långt bak i kön och så klart stängdes grinden en bit framför oss, för att färjan var fullsatt. Det var bara att stå och hänga i 45 min tills Norrebro, det andra, något mindre fartyget som inte är en bilfärja, kom in i hamnen. När jag skulle visa biljetten sa jag som det var, att automaten var trasig och fick till svar från kontrollanten: "Skit samma! Fortsätt!" Alltså fick jag åka gratis hem!

Tack vare att vi stod så långt bak i kön till 15-båten, kom vi nästan först på 15.45-turen och fick plats på soldäck. Alice stårvi relingen och njuter av den vackra vyn i strålande, varmt solsken. Eva som varit snäll och hämtat mig på morgonen, körde även hem mig och så var dagens "äventyr" över. Nu ser vi fram mot nästa sommaraktivitet i föreningen som är en träff hos Hida på hennes kolonilott om14 dagar.

Tack alla för en trevlig dag./MargS

Det blev tätt....

....på given med "gamla" klasskompisar! I söndags kom Christina Bjaring (Bylund) med sin man Bertil på lunch. De bor i Malmbäck utanför Nässjö och Christina och jag har haft kontakt mer eller mindre frekvent hela livet. Det är dock första gången de hälsar på här i Landskrona. Vi hade jättetrevligt tillsammans i några timmar innan de for vidare över Öresundsbron mot Danmark.

Teaterkväll

I kväll blir det "Damernas nöje" igen. Lone och jag ska åka till Marsvinsholms slott och titta på generalrepetitionen av Markurells i Vadköping. Vi åker tåg via Malmö till en tillfällig tåghållplats vid slottet. Med oss ska vi ha picnic med kyckling, sallader och vin. Eftersom SMHI lovat strålande sol och högsommarväder, blir det lätta kläder på. Tänkte först ta linneklänning men att sitta i gräset med klänning känns inte så bekvämt. Det blir nog byxkjol istället med vitt linne och skjortan med ballonger på ryggen. Tror knappast det behövs något varmare än det men en mjuk kudde att lägga på de hårda träbänkarna ska jag ta med. Kameran är också ett måste. Som vanligt ska Åke vara barnvakt åt JJ och han får också det höga nöjet att skjutsa oss t.o.r. Landskrona C.
Återkommer imorgon med foton och rapport/MargS

La Baronnerie, Cezac, Frankrike

Vinguden Bacchus sitter passande nog framför huset.
Lunchrast vid bordet i poolhuset.
Ett glas vitt vin i handen i den 30+gradiga poolen.
Till och med Åke tyckte det var varmt nog i vattnet.

Slottsherren Roger bjuder middagsgästerna "Bon Apetit".

Medan vinbonden slet i sitt anletes svett njöt vi av solen, poolen, den goda maten och det underbara vinet.

Vill du se mer från Chateau La Baronnerie kan du gå in på www. labaronnerie.net.

Jag ska aldrig

mer klaga på att vin är dyrt! Vi har just kommit hem från en vecka på en vingård i Bordeaux-distriktet i Frankrike och där växte vinrankor i långa rader på enorma fält. Ägaren arbetade på fälten från tidig morgon till sen kväll 6 dagar i veckan tillsammans med sina anställda och på dag sju skötte han allt pappersarbete.

Vinet hade just blommat när vi kom dit och nu skulle rankorna bindas upp och pysslas om inför skörden i september. Vi fick en snabbkurs i vintillverkning och milda himmel så mycket arbete det är sedan druvorna skördats. De ska fyllas upp i jätte tankar, tappas om och testas och så ska det tappas om igen och igen och så fyllas på ekfat och lagras. Sedan ska tidigare årgångar provsmakas och fixas med och slutligen ska det buteljeras, korkas och förses med etikett.

Ett av vinerna, en sorts rosa champagne som inte får kallas så eftersom det inte kommer från rätt distrikt, lagras i hyllor i långa rader och de vrids 1/4 var varje dag under lång tid.

Jag är djupt imponerad och kommer som sagt aldrig mer att klaga på priset på vin.

Rörande

Då har vi varit på Kronprinsessbröllop. Hon är fantasktisk! Såg ni när hon blinkade åt Daniel och när hon smekte hans kind när hon såg att han grät. Och vilka folkmassor - kring en halv miljon, alltså 500.000 personer från stora delar av Europa och även några från resten av världen. Nyhetswebsidor har kraschat på löpande band, för så många i länder som inte hade egna utsändningar ville också följa bröllopet.

Tänk att man är så gråtmild! Jag snyftade nästan lika mycket som på mina ungars bröllop. Nu väntar vi på festen, bröllopsvalsen och den, enligt rykten, tre (3) meter höga tårtan.

För övrigt så är det dags att tänka på semesterkläder. Nya baddräkten har kommit och sitter bra, med undantag för att axelbanden är något korta. Hoppas de töjer sig litet annars får jag försöka trolla. Åke har också köpt nya badbyxor, fast han påstår att han inte ska bada. Prognoserna för Cezac där La Baronnerie ligger lovar dock sol och 25-30 grader varmt, så det blir säkert aktuellt med dopp i poolen även för honom. Nåja, det visar sig med tiden. Rapport och förhoppningsvis även bilder följer.

Slut på OP.

Ja, nu har Kicki genomgått den trettonde operationen av sin handled. Klockan sju i morse togs hon in i operationssalen vid universitetskliniken i Umeå. Hennes handkirurg har sagt att detta är det sista som går att göra. Bättre än så här blir det inte. Det känns faktiskt lite skrämmande.Om hon fortfarande har lika stora besvär då gipset tas av efter 6 veckor, är det "kört". Då finns det inte mer att göra. Vi får samla alla goda tankar, hålla alla tummar och hoppas på det bästa.
Bye/MargS

13 - olycks- eller lyckotal?

I går åkte Kicki till Universitetssjukhuset i Umeå för sin 13:de (TRETTONDE!) operation av den handled hon skadade när hon föll med motorcykeln för flera år sedan. Trots alla operationer har hon fortfarande värk så fort hon rör armen. Den lilla rörelse hon nu kan göra efter flera steloperationer. I dag skulle hon så opereras för sista (?) gången men då kom det en massa andra operationer, akuta sådana, emellan så hon får vänta. Hon var pre-medicinerad och klar när allt avlystes. Nu får hon vänta till torsdag och det finns ingen garanti att det inte går lika dant igen. Vi kan bara hoppas att det blir av och att allt lyckas så hon slipper värken. Armen är ju oanvändbar men det vore ju skönt om det inte gjorde så ont.Stackars liten, vi hoppas, hoppas, hoppas!!!!
Kram till henne och jag lovar berätta hur det gått./MargS

Löpare- phu

Ja, nu är jag snart i mål. Stockholm Marathon genomlidet i fåtöljen. Otroligt, de springer 42 kilometer på lite över två timmar. Och en liten svensk tjej, Isabella Andersson, vinner dammaran. Tänk vilken otrolig träningsmoral man måste ha. Där hjälper det nog inte med attman inte känner för att träna, det är bara att ge sig ut.

Åke sitter här bredvid och han saknar känslan av endorfinerna som fyller kroppen när man springer. Han sprang ju till o från jobbet när vi bodde i Skottgård. Det var 2 mil enkel väg och tog honom 1.45. Han skulle nog ha klarat maran då om än inte på så snabb tid. Sorgligt nog tog hans kropp slut på grund av ryggskadan han ådrog sig i jobbet på Bransta.


I dag har jag sytt klart en till väska och den blev så snygg att jag tror den får följa mig till Le France. Det är inte så långt kvar tills vi far och det ska bli hur kul som helst. Att åka tåg genom Frankrike i st. för att flyga ger ju en helt annan vy av landet. Vi funderade på att åka tåg hela vägen men det tar en förfärlig tid och en del av vägen är det nattåg som gäller. Om detta slår väl ut och det blir fler resor till La Baronnerie kanske det kan bli tågluffning nån gång. Och då läser jag nog franska i vinter för att möjliggöra atörre utbyte av resorna.

Nu har vinnaren av Stockholm Marathon 2010 gått i mål så nu blir det kaffe och balkongen en stund. Bye.

Mors Dag(ar)

På morsdagskvällen kom Kent på besök, lagom till middag med köttgryta och tårta till dessert. Vi hade en lugn och trivsam afton på tre man hand och i morse, måndag, for Kent och jag till Puttgarden på inköpsresa. Lugn trafik, inte allt för mycket folk på Bordershop heller och ingen blåst som förstörde färjeresan Rödby-Puttgarden t.o.r.

Åke mötte vid Svågertorp så Kent skulle slippa köra till Landskrona och sedan åter till hotellet i Malmö där han skulle ha konferens i morgon. Och är man i Svågertorp måste man till StoffochStil, i alla fall om "man" är lika med jag. Så det blev några nya väsktyger och lite annat smått och gott.

Imorgon ska vi till Hgb och leverera väskan till Margareta Sandström. Först ska jag visa den för tjejen i garnaffären Tant Thea som ev. ska beställa en väska. Åke ska också en tur till Clas Oh och jag ska ta en titt på ett tyg jag såg på Ikea förra gången vi var där.

Ha det bra, alla .

Sofiero med FF

Samling på parkeringen vid Sofiero.

Karin P. Vid en av de många vackra rhododendrorna

Grinden mot.Öresund

Lunch på slottsbalkongen.

Planerarna av denna utflykt måste ha en särdeles god tumme med vädrets makter. I går var det
regn och blåst och enligt SMHI ska det bli så i morgon med. I dag var det som ni ser av bilderna, fantastiskt solsken och ingen blåst. Visserligen var det ingen riktig sommarvärme, bara 13 grader, men i solen var det jätteskönt. Vi kom vid 11-tiden och travade runt och beundrade alla vackra blommor fram till lunch och vi var hemma igen strax före 15. Skön dag.
Hoppas att ni också haft det bra. Byebye.

Bokat

Nu är Frankrike-resan bokad. Vi flyger med Air France från Köpenhamn till Paris CdG Den vidare färden mot Bordeaux går med TGVs snabbtåg vilket ska bli spännande. Och även om tåget rusar fram så ser man nog mer av landet så, än man gör från ett flygplan. Kurre (Margaretha) hämtar oss på stationen i Libourne och sedan ska vi bara njuta i en vecka.
Längtar!!!!!

Frankrikeresa!

http://www.petitfute.com/guide/152039-chateau-baronnerie-chambres-hotes
Kolla! Hit ska vi åka i juni. Jag sökte på Facebook efter gamla skolkamrater och hittade Margaretha Langenskiöld som numera är gift med Roger Batard och de driver en vingård c:a 4 mil utanför Bordeaux. OCH nu är vi bjudna till dem i sommar. Snacka om tur! Jag kan se oss strosa runt i vingården, provsmaka i vinkällaren, bada i poolen med ett glas svalt vin på kanten. WOOW!
Ingen som är lite avis tro?

Nu gäller bara att hitta lämpliga flygresor och jag har suttit och sökt på nätet och har troligen hittat ett par stycken. Den billigaste går inte förrän 5 juli och det passar inte riktigt vårt värdpar. Det bästa är om vi kan komma i juni och kanske över midsommar. Tja, vi får se när det blir för ATT det blir är klart.

14 år tror jag visst att jag var. Mitt skolkort från den tid Kurre (Margaretha Langenskiöld) och jag var klasskompisar.

Mera konst(igt)

Självporträtt (!)


Denna bild är målad efter en skiss som min mamma ritade i sitt skissblock när hon var 17 år. Stilen är ju typisk för den tiden, d.v.s. 1925. Hon var duktig hon, min mamma.

Inköpsresa i sommarsol.

Idag skiner solen och det är varmt och skönt. De pelargoner som hade rotsystem redan sedan förra året och som jag planterade i blomlådor och stora krukor, har fått flytta ut på balkongen nu. De nya små skotten får stå kvar på köksbordet ännu någon dag.

Vi har varit på Stoff och Stil i Malmö med Marie nu på eftermiddagen. Marie köpte tyg och tillbehör till den klänning jag ska sy åt henne till det bröllop hon är bjuden på. Jag köpte bara ritpapper, knappnålar och en gylfdragkedja. Jag lyckades hålla mig från impulsköp! Klapp på huvudet och duktig flicka.

Men jag kollade på diverse tyger, bl.a. på kraftigt linne som jag är sugen att sy en kavaj till mig själv av. En ofodrad sommarkavaj och till den ett par linnebyxor. Nåja, jag har rätt mycket i pipeline så vi får se hur det blir med det.

Nu ska jag sticka några varv på min halsduk. Ha det så gott och hoppas solen skiner på er med.

Å regnet det bara öser ner.

Men jag är inte blöt om skor o strumpor, däremot är Åke det. Han gick ut med tidningarna till kompostlådorna och så klart kom det en störtskur just då. Snacka om dränkt katt. Kraken! (Hihi).

I dag har jag sytt förkläden åt min vän Ingrid och så har jag börjat på en stickning som jag köpte garn till igår. Vi var först till IKEA där jag köpte en n y arbetslampa då den gamla tagit slut. Därifrån körde vi ner till Sandströms och efter fika gick Margareta och jag till en tygaffär för att köpa tyg till den väska jag ska sy till henne. Vi var också in i garnaffären Tant Thea där vi hittade en mycket trevlig modell på halsduk. Den var stickad på rundsticka i ett mjukt och skönt melerat garn. Jag köpte ett hekto som jag nystade när jag kom hem och genast började sticka av. Det gäller dock att ta det lugnt och inte sticka för långa stunder i taget, för det gillar inte mina händer känner jag.

På måndag ska jag posta förklädena till Ingrid och vid 13.30-tiden kommer Marie O. hit och äter lunch med oss. Därefter ska vi åka till tygaffären i Löddeköpingen och köpa tyg till den festklänning jag ska sy till henne. Hon ska på bröllop i höst, så vi har tid på oss vilket känns skönt.

Ingrid - vill du se bild på förklädena får du gå till Mistralbloggen.
Kram/MargS

Ny blogg för mina väskor och annat pyssel.

Jag har startat en ny blogg med adress www.mistralvaskan.blogspot.com. Välkommen över.

Denimväska

Så blev den, denimväskan jag funderat på. Rätt cool med en ficka med och en utan dragkedja på utsidan.Inuti har den två fickor utan dragkedjor. Jag gillar den faktiskt!

I dag regnar det så det får bli en lugn dag med mönsterfunderingar, en bra bok och så småningom lite TV. Mönsterfunderingarna rör sig om min vän Maries klänning till ett höstbröllop hon är bjuden på och på den skjortblusklänning i ljust syren linne jag ska sy till mig själv. Mitt mönster är det ju inga problem med, jag har ju mig själv tillgänglig för mätande hela tiden plus provdockan i min storlek. Maries klänning fodrar dock lite funderande. Modellen är klar men det där lilla extra tål att tänka på så det blir rätt. Det ska bli så kul att göra den för att inte tala om hur trevligt det blir att se den klar (hoppas jag!)
Ha det gott alla. Kram/MargS

KLART!

Idag skiner solen och det är varmt och skönt. Balkonggolvet är klart och det blev såå fint. Det var enkelt att lägga, fodrades bara lite noggrannhet och samarbete. Så snart jag vågat sätta ut blommorna kommer det ett foto.
Byebye

Vårblommig väska

Det blev inget balkongjobb idag, för himlen har beslutat släppa ut blöta droppar lite då och då under hela dagen. Så istället för att stötta Åke med glada tillrop medan han lägger golv, har jag sytt en väska av det tyg jag fick av Monica Nilsson i Hällsjö. Jag tycker den blev riktigt glad och fin. Vad tycker ni?

Balkongfix

Nu är vi (läs Åke) igång med fixandet av balkongen. I går köpte vi tre solcellslampor på Rusta och idag har vi hämtat den nya golvbeläggningen som Heimstaden betalar. Älskar vår hyresvärd!!
Det är svarta plastplattor som ska ligga ovanpå det gamla, fula golvet av trätrall. Träbitarna är dock av på ett par ställen så nu kör Åke såg och skruvdragare för fullt för att laga till det.
Jag vågar dock inte sätta ut pelargonerna ännu av rädsla för nattfrost. De får nog stå kvar på köksbordet ännu någon vecka. Men sedan blir det fint därute.

Kom och hälsa på och ta en titt. Jag lovar bjuda på fika med Kaksmulans nybakade bullar.
Byebye/MargS

Wow vilken dag!

Solen har strålat och i lä av balkongväggarna har jag suttit från 10-16 och solat, slöat, läst och fikat. Tänk vad bra man mår när vädergudarna är vänliga. Just nu kommer dock en front smygande med sina typiska tofsmoln i täten. Hoppas den drar över och försvinner tills i morgon, för då vill jag fortsätta njuta av vårsolens glans.
Vi håller tummarna, Bye

Puuust.

Idag är det Åkes födelsedag, Hurra, hurra, hurra. Vi for till Gammeleksgården, några km från city, och åt trerätters lunch.
1/ Tartellett med portvinsmarinerade champinjoner, 2/ dansk fleskestek med alla tillbehör, 3/ körsbärspaj med vispgrädde o kaffe. Underbart gott och mättande.

Nu ska vi sätta oss på balkongen med varsitt glas vitt och njuta av solskenet.
Byebye

22/4 2010

Förkylningen har lämnat mig men kvar finns en tung tröttthet. Hoppas den viker snart för jag vill känna mig pigg. Solen skiner ju och jag vill orka vara ute. Jag satt på balkongen i solen en dag och tänkte inte på att vårsolen är stark. Jag blev lätt rödbränd men nu har det ändrats till ljusbrunt, så jag vill gärna fortsätta med gräddningen.

Karin Ekvall och Blixten på uteservering en lördag i april. Typiskt nog drog mörka moln in när vi satt oss ner. Utomhus så klart eftersom Blixten var med. Men vi hann fika klart innan det började regna. Karin och Lars vill att jag ska sy gardinerna till deras nya kontor, så innan fikat var vi där uppe och mätte fönstren.



Liten, nyklippt JohnJohn. Åkes kommentar:"Men titta, han har barrat!" Matte håller en kurs för förtroendevalda o. dyl. en kurs som hennes arbetskompis skulle hålla men hon fastnade i askmolnet i Barcelona.

Idag har jag börjat sy på en väska som Mickes Anette har beställt. Hon ska ha den att glassa runt med på deras semester i Turkiet. Tygets grundfärg är blågrå med stora magnolier som mönster.


Och så har Marie O beställt en klänning till ett bröllop i höst. Vi har börjat titta på snitt och mönster och ska snart bestämma stil. Extrapengarna som kommer in sätter vi in på resekonto.
Där hamnar också pengarna från auktionen av Eastborne Steel som gick under klubban i slutet av mars för 2000 kr.

Synd om!!!!!!!!!!!

Usch, nys, fnys, host. En bacill eller virus eller nåt har angripit mig. Åke, rar som vanligt, tänkte ta ett foto att lägga ut här men jag vägrar. Röd näsa och rinnande ögon är inte så smickrande direkt. Jag återkommer när livsandarna vaknat igen.
Bye

Alla människor har fel och förtjänster

I lördags kom vi hem till Landskrona station efter en längre tågresa. Vi var trötta och funderade på att taxi men eftersom 1:an precis kom in beslutade vi att ta bussen, trots att vi hade en jättestor och rysligt tung resväska att dra på. Bussen var nästan full, inga sittplatser fanns och vår stora väska fick bara plats där barnvagnar vanligen står.

På sätet närmast satt en ung man vars svarta hår och mörka ögon visade på en annan etnisk bakgrund än den svenska. Han reste sig genast och erbjöd mig sin sittplats och han tyckte Åke skulle sätta sig på den andra lediga platsen. Han tackade dock nej med påpekandet, att vår väska med sina fyra hjul rullade lätt och skulle ge sig ut på en egen tur i bussen om man inte höll i den. Den unge mannen erbjöd sig att hålla fast väskan, medan vi båda trötta pensionärer fick sitta, ett erbjudande som vi tacksamt tog emot.

När vi kom fram till vår hållplats, lyfte den unge mannen ut väskan åt oss och med ett “Glad Påsk” klev han på bussen igen och fortsatte sin resa.

En vardaglig händelse kan tyckas men i skenet av den tragedi som utspelade sig i vår stad medan vi var borta, vill jag ändå berätta om denna lilla episod. Den visar, att det finns alla sorters personligheter bland alla människor oberoende av bakgrund. Ingen säger väl att alla svenskar är barnamördare bara för att en Anders Eklund är det? Min uppfattning är, att vi alla är av den mänskliga rasen med alla de fel och brister och de förtjänster vi ärvt genom generationers utveckling.

Resa till Sundsvall/Timrå och Mora 22mars - 3 april.

Den 22/3 tog vi efter det vanliga trasslet med SJ och diverse ombokningar som tagit mig hela torsdagen från 11 till 20.15 att ordna, tåget till Sundsvall för det huvudsakliga ärendet, att uppvakta Kent på 50-årsdagen. Samt, inte minst viktigt, fira våra två blivande studentskor. Resan gick bra och Kicki hämtade oss på centralen och körde oss till Emmas lägenhet som vi lånade.

Tisdagen den 23/3 åt Åke och jag lunch på stan med Mia och sedan åkte vi och "besiktade" fam. Aunes lilla stadslya. Bra att ha vid sena utekvällar på stan och som retreat när det behövs.


På kvällen hade barnen ordnat middag för mig hemma hos Mia och Thomas. Kent hade lagat skogssvampssoppa till förrätt, Mia stod för lax på saltbädd med tillbehör till varmrätt och Kicki var arkitekten bakom desserten, bär gratinerade med vit choklad. Gott dricka till och kvällen var toppen på alla sätt.

Onsdag 24/3. På förmiddagen var Åke till sin virkesleverantör och köpte på sig ett litet förråd av balsa och på kvällen var Karin Byström och jag inbjudna till Reumatikerföreningens i Sundsvall fibrosektions 20-årsjubileum.Vi var de som startade sektionen en gång i tiden.

Torsdagskvällen ägnade vi åt studentuppvaktning i förväg tillsammans med Jennie och Ida. Vi bjöd dem på middag på rest.Viktoria och gav dem deras studentgåvor. Vi tänker inte åka upp till den rätta studentdagen utan gjorde två flugor på smällen nu i stället. De fick varsin tavla och naturligtvis varsitt halsband som vi låtit en guldsmed här i stan tillverka efter min ritning. Likadana halsband som Anneli, Emma och Emelie fått vid sina studentexamina. Det är silverkedjor med doserade stavar som hängen.

På fredag förmiddag hämtade Monica mig och vi for upp till Hällsjö där vi prylade lite med hennes linnekavaj som inte ville bli som h0n ville. Senare kom Benke hem från en affärsresa och när slutligen Åke kom, han hade varit på en avtackning på Brandstationen, blev det middag. Den var som vanligt hos Nilssons ytterst delikat,och herrarna hamnade i paltkoma framför TVn.

Lördagen ägnades huvudsakligen åt vila inför kvällens fest. När det var dags tog Åke och jag bussen till Finska föreningen där festen hölls. Först var det skålande i champagne för Kent och sedan en tre-rätters middag. Meny: Toast Skagen, helstekt oxfilé med potatisgratäng, kaffe och tårta. Efter att födelsedagsbarnet öppnat sina presenter vidtog en frågeslinga i Kentkunskap. Mitt lag hade bäst resultat med eftersom jag ansåg mig lätt överkvalificerad, avstod jag från vinsten och lät den näst bästa vinna. När uret visade 01.30 började Åke visa tecken på trötthet och jag var också nöjd, så Micke ringde efter taxi till oss och vi for hem till sängen. Festen hade dock fortsatt till kl.05.30 cirka!


På söndagen sov vi länge (!) och sedan for vi till Bosvedjan på fika/lunch hos Liselott och Jack. De bjöd på våfflor med hemlagada hjortronsylt och grädde. MUMS!!!
Den kvällen bjöd Kicki och P-O på middag.

Sen var det måndag igen och då bjöd Annki Pe (min f.d. arbetskamrat) och Kalle på lunch.


och sedan körde vi hem bilen till Kicki och tackade för lånet. Hon skjutsade så ner oss till Tallbacken i Timrå där vi var bjudna på middag hos Anders (f.d. arbetskamrat till Åke) och Birgitta Edlund.



Sista dagen i Sundsvall var vi hos Kent på tårtkalas eftersom det var hans rätta födelsedag och dagen efter körde P-O oss till centralen så vi kunde ta tåget till Gävle där Ingrid och Palle väntade för vidare transport till Mora.

Där var det som vanligt vilsamt och skönt och det känns nästan som att komma hem. Vi tog en tur upp till Ingelas torp på Åsen och tittade på hur hennes blivande värphöns utvecklades i inkubatorn. Häftigt att se hur det rörde sig inne i ägget när Ingela genomlyste det!
Förutom mamma Ingela, ett stort antal höns och två katter,
bor min gudson Daniel också där.

Hemresan gick bra med tågbyten i Sala, Norrköping och Lund och slutligen buss från Landskrona C till Bredgatan. När vi trötta, släpandes på resväskan som vägde två ton, vek runt hörnet in på Tranegatan, stod en bekant bil där. I den satt min syster Gunilla och hennes Bengt. De varpåpåskresa runt södra Sverige och kom till oss för en natt innan de styres norrut igen. Vi visste att de skulle komma, så det blev ingen chock. Vi hade en trevlig kväll tillsammans och de reste vidare söndag morgon mot Bergkvara i Småland som var deras nästa stopp.


Påskdagen och Annandagen har gått i slöandets tecken och sedan återgår livet till det normala igen. Hoppas jag!

Vi hörs framöver. Bye/MargS