eller släpar sig vidare ibland.
Tobbe har fått lämna sjukavdelningen och flyttat in på rehab-dito. Hurra för det!!!! Men han har mycket framför sig. Han ska prova ut protes, lära sig gå med den, sälja sin nuvarande lägenhet och hitta en ny osv. Tur han har sina systrar och svåger till hjälp.
L. genomgick i torsdags skelettröntgen och har inte fått svar på den ännu. I fredags eftermiddag fick hon komma hem igen och det är skönt för både henne och Jack. På tisdag ska hon påbörja cellgiftbehandlingen och det är ironiskt nog på hennes födelsedag. Det är visst vanligt att man mår hemskt illa av den så jag köpte idag ett par sea-bands till henne i födelsedags- och uppmuntranspresent.
Sea-band kom jag i kontakt med första gången när jag skulle ut och åka båt med min cypern-kusse Gunilla. Hon är vanligen väldigt sjösjuk men med banden på plats på handlederna mådde hon utmärkt. Sedan fixade jag ett par till Monica som inte klarar x2000-tågresor. Hon och jag var på väg till Stockholm och tåget hade knappt lämnat Sundsvall C när hon började bli blekgrön i nobban. Hon satte på sig banden och vips mådde hon bra igen. Tredje beviset fick jag när Ingela i Orsa väntade barn och hade fruktansvärt med illamående och kräkningar i stort sett hela dagen. Hon fick ett par band av mig och det blev märkbart bättre. Hoppas nu att de underlättar behandlingstiden lite för L.
Idag har jag anmält intresse för en pluslägenhet på Trafikgatan på nedre Haga i Sundsvall. Vi får väl se hur det går med den. Det är alltid många som vill ha plus-lägenheter och vi har ju inte stått i kö så länge. Men det sista som överger en är hoppet så tummarna hålls.
Jag återkommer/MargS
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar