Dagarna fram till 1 mars innebär sorger och bekymmer.
Idag, 20/2, genomgår Kicki sin femtonde (15!) operation av handleden som hon bröt vi ett fall med motorcykeln för 12 år sedan. Och klockan är nu 13.30 och jag har inte hört något. Usch, är såå orolig för henne då det finns två alternativ för kirurgen. Antingen kan han ta bort den skruv som nästan kommit upp genom huden och så fylla på den fraktur som inte läkt helt, med benmassa. Det sämre alternativet innebär att de måste bryta upp det som läkts och börja om från början igen. För femtonde gången!!!
Den 26/2 åker Mia till Umeå för att operera det hjärtfel hon har haft sedan födseln. Operationen sker den 27/2. Detta ingrepp innebär att de går in via ljumsken upp till hjärtat med en ledning och där bränner de av den nervbana som orsakar hjärtrusningarna. Ett vanligt ingrepp men det är min dotter det gäller så för mig känns det inte vanligt alls. Thomas följer med henne upp och om allt går bra åker de hem den 28/2.
Och den dagen, den 28/2, begravs min käraste barndomsvän Liselott i Ljusets kapell vid Sköns Kyrka.
Jag återkommer med rapporter om flickornas operationer/MargS
Rappport ett: Kicki har just ringt. Trött och ledsen och har jätteont i både armen och höften. Hennes värsta farhågor besannades, kirurgen måste bryta upp det lilla som läkt och göra om allt från början. Nu väntade hon bara på P-O som skulle hämta henne hem till sängen. Troligen blir det nu gips i flera månaader igen och det blir helgips så klart. Inte det öppna förband hon haft de senaste månaderna. Hoppas hon kan få öppet gips när det gått 6-8 veckor./MargS
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar