Kollar rersor!

I dag är det den 29/12 och ute är det grått, blåsigt och 4 grader plus. Trots det är vi överens om att vi inte saknar snön. Huset vi bor i har tak så här inne är det varmt och skönt. Julmaten börjar sina (tack och lov), kvar är bara några bitar skinka som jag har skurit ned till pytt-i-panna-storlek.

Jag sitter och kollar på Första Resebyråns sidor och tänker boka en resa för oss till solen i slutet av januari. Vi har ju fått 6000 kr. i bidrag till rekreationsresa från CTRF = cancer och trafikskadades riksförbund och då ska man boka via just den resebyrån. De har avtal med samtliga stora arrangörer så jag har tittat på Solresor till Lanzarote den 31/1. Det är en 1-rumslägenhet med havsutsikt och all inclusive för totalt 9360kr för oss två och det tycker jag verkar billigt. Nu öppnar resebyrån först den 2/1 så det är bara att hoppas på att den resan finns kvar annars finns det säkert något annat bra. Vi måste boka via telefon eftersom fakturan ska gå till CTRF.

Jag har så smått börjat fundera vad jag ska ha på mig på Mias bröllop. Det lutar i dagsläget åt kjol och jacka i turkos och så halmhatten så klart med turkost band runt kullen denna gång.
Det kan också duga på Emelies studentfest, tycker jag.

Åke, den stackarn, är utvisad från sovrummet till bäddsoffan i hobbyrummet för han har sprungit ihop med en bacill och hostar så förskräckligt på nätterna. I går var han till apoteket och fick en flaska av något slag och jag tycker det verkar lite bättre idag. Hoppas att inte jag blir smittad! Det finns inget värre (nästan) än torrhosta.

Annandag Jul

Lugnt, stilla och ganska skönt faktiskt. Så klart saknar vi våra barn och barnbarn men vi har talat med dem i telefon på julafton och de verkar överleva även utan oss. Kent med familj tillbringar helgen i stugan, Kicki och P-O har alla barn med respektive hemma och Mia och Tomas höll på att värma upp badtunnan när hon ringde. De två "små" var hos sin pappa Torbjörn och Micke skulle äta middag med sin pappa Benny och farföräldrar och sedan komma till Mia en stund. Han skulle hem rätt tidigt för han skulle köra nästa dag på förmiddagen och behövde sova.

Vädret har varit grått men ganska varmt, mellan 3 och 7 grader, hela helgen och i går blåste det som bara den. Vi har tagit promenader varje dag och hann också med en i går innan det började storma som värst. Som vanligt har man väl ätit lite för mycket trots att vi medvetet har dragit in på det mest fettbildande. Fast Ris ála Malta fick vi ju lov att ha förståss annars hade nog Åke blivit ledsen. Lutfisken klarar han sig utan men inte maltan. Julklappshögen var lagom tunn, den bestod av två paket. Jag gav Åke 3 par av de speciella stumpor han önskat sig och som han tyckte var för dyra för att ha råd med och han gav mig det jag önskat mig. D.v.s. ett abbonemang på Låna-och-läs på Bokia. Så efter middagen försvann jag in i en bok och Åke in i hobbyrummet.

Om vädret fortsätter vara så här trist blir det nog inga längre utflykter. Det är inte så kul att åka omkring när dimman hänger lågt över trätopparna och radion varnar för svår halka i Skåne. Hoppas alla de våra håller sig hemma i dag och inte åker ut och kör i onödan. Det ska visst vara ännu halare vid södra Norrlandskusten. Ja, Micke måste förståss ut men han är så van och bra chaufför så om inte någon idiot kör på honom och taxin så ska det nog inte vara någon fara.
I alla fall kan inte vi göra något och jag tänker följa min terapeuts råd: "Det räcker att bekymra sig en gång för sånt som hänt och inte två gånger, genom att grubbla på sånt som kanske kan hända." Klok kvinna och så skönt att prata med henne.

Nu är det dags för mat igen och i dag blir det potatisgratäng och tjälknöl och svartvinbärsgelé.
Mums. Och sedan rätt in i boken igen.

4:de advent.

I dag är det dan före dopparedan. Vilken skillnad det är på förväntningarna nu och när man var barn. Vi samlades alla, jag, mamma, morbror Sture och moster Gun och mina fyra flickkusiner, hos mormor Eniz i Vivsta, Timrå. Det jag mest minns är förståss väntan på tomten. Vi fem flickor trängdes i fönstret mot gatan när klockan närmade sig sex och där kom han! Ute på Köpmangatan syntes en rödklädd figur som drog en stor vedkälke med en fullpackad säck på.
Vi barn fick jämt mycket klappar. Två var från var och en och det blev 16 paket var! Nu var väl innehållet oftast nyttigt med tröjor, sockar, mössor och vantar men vad gjorde det? Det viktiga var att det var JULKLAPPAR. Och som grädde på moset fick vi alltid minst en bok och så var resten av helgen räddad. Åtminstone för mig som älskade att läsa. Jag tror nog jag var borta för omvärlden resten av tiden.

Jag tycker fortfarande att den bästa klappen är en bok. Åke brukar köpa ett Låna-och-Läs-paket på Bokia och där kan man sedan hämta en ny bok vartefter man läst ut den förra. Det kan man ju göra på bibblan också men skillnaden är att på Bokia är det blandat gamla titlar med nyutkomna. När abonnemangets sluttid närmar sig får man välja ut en bok som man får behålla. Jag hoppas att han köpt samma i år för då spelar det ingen roll om vädret inte är strålande. Huvudsaken att det är uppehåll någon timme så man hinner ta en promenad, Sedan blir det stora fåtöljen och boken resten av tiden mellan mat och fika.

Nu ska jag baka en sorts kakor. Ja, svimma inte. Det är jag som ska baka kakor. Det är en sort som man gör i matberedaren och sedan behöver man bara göra runda bollar och lägga i små formar och grädda. Inget klet mellan fingrarna alltså. Det är nämligen det absolut värsta jag vet.

Håll tummarna att kakorna blir goda.

FÖRLÅT!!!!

I går kväll fick jag bassning av min goda vän Ingrid i Mora för att jag inte skrivit något sedan förra lördagen. Nu ska jag bättra mig och här kommer rapport för tiden fram till idag, 18/12.

Söndagen den 9/12 var vi på middag hos Lars-Olof och Margareta Sandström i Helsingborg. Meningen var att vi skulle gå på julmarknad på Fredriksdal före maten men vädrets makter var inte på vår sida så det blev inget av med det. Middagen var dock som vanligt mycket god och sällskapet är ju, också som vanligt, toppen. Det är så roligt att prata gamla tider omväxlande med diskussioner om nutiden och framtiden.

Veckan som gått har varit tämligen stillsam. Ingen julhets här inte! Vi har inte ens börjat planera maten men det blir väl som vanligt skinka, Janssons ( saknar SÅÅ Mias) frestelse, ett par sillsorter, gravad lax och inlagd strömming. Någon av juldagarna planerar vi att åka till något av alla de fina slott som finns här omkring och äta och så kanske vi tar en tripp till Danmark i mellandagarna. Nyårsafton blir också en stilla kväll för oss själva om inte Sandströms hinner hem från London i så god tid att de kommer hit och delar vår champangeflaska. De ska fira julen hos äldsta dottern Anna som bor i där med sin familj.

I morgon ska jag på sista massagen för i år och sedan blir det ingen mera njutning av det slaget förr än i slutet av januari. Hur ska jag stå ut? Försiktig fibromassage är det bästa som finns och tänk att här i Skåne ingår det i högkostnadsskyddet.

Åke mår bra fast hans biverkningar i form av diarreér och trötthet kvarstår om än de har lättat något. Den 22 januari har han tid hos onkologen i Lund och då får vi besked om resultatet men vi tror allt är ok nu för det lät så på läkaren sist fast han så klart inte kunde lova något innan han fått provsvaren.

Jag har just talat med Mia och hon och Kicki är i full gång med diskussioner och planeringar av Mia och Tomas bröllop. Jag tror det kommer att bli en ljuvlig dag, bara vädret är något så när, så vi kan vara ute i trädgården också. Det kan bli lite trångt om alla måste vara inne men med god vilja går allt.

Nu är det dags för te (motverkar diareér) och en lussebulle.

Jag återkommer snart. LOVAR!

Regning lördag med spridda uppehåll

I dag tänker jag tillbringa största delen av tiden till att kura ihop mig i fåtöljen med en bok som jag just varit på bibblan och lånat. Middagen är redan förberedd och ska bara in i ugnen och det ska min gullgubbe fixa så i dag blir det fru-fri-dagen riktigt.

Hon den där frissan har inte hört av sig om mitt "jobb" och lika glad är jag för jag ångrade mig nästan genast jag talat med henne. Pengarna hade varit bra att ha men inte till vilket pris som helst.

I går fick vi svar på ett brev vi skrev till överläkaren på infektionskliniken på Sundsvalls sjukhus. Det var han som skötte Åke när han hade infektionen i benet och vi ville veta om han trodde skadan kommit av ett slag han fick på benet när han halkade omkull ett par månader innan. Slaget orsakade ett litet, väldigt svårläkt sår och doktorn trodde att det bildats ett hematom då som sedan blivit infekterat och därför var grunden till hela skadan. Vi har en diskussion med Skadia om detta för vi vill ha ut på olycksfallsförsäkringen om det nu är så att
orsaken är olycksfallet. Första svaret från dem var nobben men nu har vi skickat med svaret från läkaren i S-vall så får vi se om de ändrar sig. Om de inte går det kommer jag, envis som jag är, att försöka gå vidare med överklaganden.

Vi har också sänt in en ansökan om bidrag till rekreationsresa som man kan få från Cancer- och Trafikskadades Riksförbund. Så nu håller vi tummarna för ett possitivt svar därifrån också. Men vi lär nog inte höra av varken Skandia eller CTRF före jul.

Nu ska vi ta oss en god kopp te med en lussebulle till och sedan väntar fåtöljen på mig.

Ny "karriär"? NJA, det vete f-n

Jag tror inte det blir någon karriär som bokförare åt Larika med frisersalongen. För det första ringde hon och sa att hon fått förhinder i söndags och skulle ringa under måndagen. Hon hörde inte av sig i går och antingen har hon ångrat sig, fått någon bättre eller så är hon en slarvmaja och en sån vill inte jag ha med att göra. Det känns rätt bra att hon inte hört av sig för jag började nästan ångra mig sedan jag talat med henne. Det var något med hennes röst som jag reagerade på.

I dag är det fint väder med sol och rätt varmt, d.v.s. 8+. Det blåser inte och känns riktigt skönt så Åke och jag tog en promenad ner på stan och strosade runt och fönstershoppade, tittade in på en databutik och snackade skanner som kan skanna dia-bilder och sedan gick vi på Ost & och Vinbutiken och drack kaffe och åt varsin smörgås. Vi avslutade med en stund på biblioteket där Åke läste flygtidningar och jag valde några läs- resp. ljudböcker. Nu har min gube lagt sig att vila och jag skall fixa till ett mönster åt en dam som jag skall sy byxor till.

Ny "karriär"!

Jag har sökt jobb! Jo, det är faktiskt sant. Jag läste en annons i gårdagens tidning om att en som heter Larika vill ha hjälp med bokföring o. dyl. Jag ringde henne och hon kommer i morgon vid 11-tiden och tar med sig exempel på sin hittillsvarande bokföring. Så får vi ta det därifrån och känna hur vi tycker och hur mycket jobb det skulle innebära för mig. Hon har én frisörsalong vid Center Syd i Löddeköpinge och det verkar vid vårt samtal inte som om det skulle vara överväldigande mängd verifikat. Vi har ju inte talat om arvode och sådant ännu men det tar vi väl i morgon. Vi måste ju känna att vi litar på varandra först innan vi beslutar något.

Det vore kul att börja med detta. Dels för att ha lite mer att göra utan att man måste sitta flera dagar i veckan med papperen och dels för att det kan ge pengar till den guldkant vi försakat
p. gr. av skatteeländet.

Jag rapporterar sedan jag träffat henne.